Sök:

Sökresultat:

616 Uppsatser om Akut omvćrdnad - Sida 40 av 42

Kattpest : kliniskt uttryck och immunoprofylax

Kattpest Àr sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket Àr ett smittoÀmne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott bÄde inom Sverige och i övriga vÀrlden. Sjukdomen drabbar frÀmst unga individer dÀr en mortalitet över 90 % kan observeras. GÀllande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellÀr hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. GÀllande adulta individer pÄvisar FPV istÀllet en affinitet för celler i benmÀrg, gastrointestinalkanal och lymfoid vÀvnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

Intestinal clostridios hos vuxna hÀstar

Intestinal clostridios, som bröts ut frÄn det gamla begreppet ?colitits X? pÄ slutet av 1970- talet, Àr ett syndrom som drabbar hÀstar och mÄnga gÄnger Àr utgÄngen fatal. Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. VÀrdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som Àr viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer Àven att diskuteras. Clostridiaceae Àr en bakteriefamilj bestÄende av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktÀriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmÄga att framkalla sjukdom hos bÄde dÀggdjur och fÄglar.

Tramadol - veterinÀrmedicinsk placebo?

Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.

Lungemboli förÀndrar livet

Bakgrund: Ett stort antal personer drabbas varje Är av venös tromboembolism i Sverige och ungefÀr en fjÀrdedel drabbas av lungemboli. Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svÄrdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och fÄr behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning nÀr det gÀller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli. DÀremot Àr inte upplevelsen av att drabbas vÀl studerad, inte heller hur det pÄverkar patientens livskvalitet.

Kommunikation med barn pÄ akutmottagning

BakgrundInom sjukvÄrden Àr det grundlÀggande med en fungerande kommunikation, dÄ det ger förutsÀttningar för en god omvÄrdnad. Kommunikation innebÀr bland annat överföring av information. Alla patienter har rÀtt till information om procedurer och ÄtgÀrder, vilket Àven gÀller dÄ patienterna Àr barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vÄrden och ges möjlighet till medbestÀmmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet fÄr en bÀttre förstÄelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.

VÄrd pÄ plats eller hÀnvisning av patienten med annat transportsÀtt inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde : en granskning av förekomsten av uppdrag dÀr patienten inte Äker med ambulans till vÄrdinrÀttning

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrdens utveckling gÀllande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vÄrda patienterna pÄ en mycket avancerad nivÄ. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rÀtt vÄrdinstans till skillnad frÄn tidigare dÄ alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök pÄ en akutmottagning. Detta Àr en möjlighet som hanteras olika beroende pÄ var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vÄrd pÄ plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde.Studien utgick frÄn en kvantitativ ansats och var en journalstudie dÀr ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns mÄnadsfluktuationer över ett helÄrsperspektiv men att dessa Àr smÄ och svÄrtolkade. Störst skillnad Àr det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). NÀr dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) Àr den tid dÄ de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

Utvecklingsprogram för Nytorps gÀrde : ett förslag till utvecklingen av ett parkomrÄde i Stockholms ytterstad

En förtÀtning av huvudstaden har alltjÀmt kommit att accepteras som den utgÄngspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsÀtta att vÀxa. Hammarbyhöjden och Björkhagen rÀknas till det omrÄde som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och pÄ sikt tror man att 1500-3000 nya bostÀder ska kunna rymmas inom de tvÄ stadsdelarna. Nytorps gÀrde utgör ett större grönomrÄde som finns i nÀra anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. OmrÄdet beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark dÀr invÄnarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken Àr lokaliserad i ett attraktivt lÀge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet pÄ fler bostÀder blir alltmer akut kÀnns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera omrÄdet.

Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax

De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.

Naturvistelse och fysisk aktivitet som medel för koncentration? : en experimentell cross-over studie

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om mĂ„ttlig fysisk aktivitet hade en akut, mĂ€tbar pĂ„verkan pĂ„ koncentrationsförmĂ„gan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade nĂ„gon ytterligare/sĂ€rskild pĂ„verkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmĂ„ga och testresultat.FrĂ„gestĂ€llningar:? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmĂ„gan med avseende pĂ„ logik och matematisk problemlösning?? Ökar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmĂ„gan till uppmĂ€rksamhet med avseende pĂ„ selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jĂ€mfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat pĂ„ logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmĂ„ga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och mĂ€n i Ă„ldern 22 till 49 Ă„r. 14 kvinnor och 6 mĂ€n deltog.

Varför vÀnder sig individen till 112 vid upplevd ohÀlsa: En intervjustudie med personer som av ambulanspersonal har bedömts som ?icke akuta?

VÄrden ska ges pÄ den nivÄ som bÀst Àr anpassad efter patientens individuella tillstÄnd. Patient vÀljer ibland att vÀnda sig till akutsjukvÄrden dÄ vÄrdbehovet egentligen inte Àr akut utan bÀttre kan behandlas inom primÀrvÄrden. Tidigare forskning pÄvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvÄrden framför primÀrvÄrden dÄ den Àr mer lÀttillgÀnglig samt att den uppfattas som bÀttre. Att det Àr flera personer som Àr inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det Àr ett svÄrt beslut framkommer ocksÄ i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stÀllet för att ta kontakt med primÀrvÄrden.

Biverkningar efter intraartikulÀrbehandling med ett nytt hyaluronsyra-NSAID preparat pÄ hÀst : en pilotstudie

HÀltor Àr vanligt förekommande pÄ hÀst och hos de halta hÀstarna som behandlas av veterinÀr Àr ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försÀkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hÀltor Àr ofta tidskrÀvande och dyrt. För hÀsten kan hÀltan och dess behandling innebÀra nedsatt vÀlfÀrd. I dagslÀget bestÄr behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulÀr medicinering. Ibland mÄste Àven kirurgiska metoder tillÀmpas, som till exempel artroskopi.

Persisterande ductus arteriosus hos hund

Ductus arteriosus (DA) Àr en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla dÀggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, dÄ gasutbyte sker över placenta och lungorna endast krÀver en liten mÀngd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och dÀrefter sker en fysiologisk degeneration i kÀrlvÀggen, vilket resulterar i en stÀngning och tillbakabildning av shunten. Processen Àr normalt avslutad inom en mÄnad och DA har dÄ omvandlats till ett ligament. Persisterande ductus arteriosus (PDA), som Àr en av de vanligaste medfödda kardiovaskulÀra defekterna hos hundar, utvecklas i de fall dÄ stÀngningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund Àr en Àrftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.

HMGB1 ? en möjlig biomarkör för sepsis

Pyometra Àr en vanlig sjukdom hos Àldre, okastrerade tikar. Oftast upptrÀder sjukdomen i efterlöpet dÄ tiken stÄr under progesteronpÄverkan vilket gör livmodern mer mottaglig för bakteriella infektioner. Enligt studier Àr Escherichia coli den bakterie som vanligen isoleras frÄn livmodern. Bakterierna hÀrstammar troligtvis frÄn tikens normalflora eller frÄn urinvÀgarna. Kliniska symptom pÄ livmoderinflammation kan vara sÀnkt allmÀntillstÄnd, variga flytningar (om cervix Àr öppen), polyuri, polydipsi, feber, diarré och krÀkningar.

HjÀrt-lungrÀddningsutbildning i Ärskurs 7. Instruktörsledd eller filmbaserad, vilken pedagogisk metod Àr effektivast?

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bĂ€st kunskap sĂ„vĂ€l kortsiktigt som lĂ„ngsiktigt vid hjĂ€rt-lungrĂ€ddningsutbildning (HLR) i Ă„rskurs sju. Syftet var Ă€ven att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjĂ€rtstoppssituation.Teori DĂ„ lĂ€rande enligt lĂ€roplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgĂ„ frĂ„n det sociokulturella perspektivet dĂ€r kontexten Ă€r viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lĂ€randet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfĂ€llet i HLR samt efter tre mĂ„nader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet pĂ„ utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.

Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda personer i behov av palliativ vÄrd pÄ tvÄ medicinska vÄrdavdelningar : en kvalitativ intervjustudie

SAMMANFATTNINGMÄnga av de som avlider i Sverige idag, avlider pÄ sjukhus, eller tillbringar dagar pÄ sjukhus sitt sista Är i livet. PÄ en medicinavdelning vÄrdas personer med mÄnga olika diagnoser och multisjuka Àldre. Sjuksköterskor som arbetar pÄ medicinavdelning möter dÀrför mÄnga personer som Àr i behov av palliativ vÄrd. VÄrden pÄ en medicinavdelning Àr oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vÄrden kan dÀrför lÀtt hamna i skymundan. VÀrdegrunden i den palliativa vÄrden innefattar nÀrhet, helhet, kunskap och empati.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->