En persons insjuknande i hjärtinfarkt kräver ett akut omhändertagande och det finns då risk att de närstående till den drabbade personen hamnar i bakgrunden. Närstående är ett stöd och en resurs för både patient och vårdpersonal, men perso-nal upplever det ibland som svårt att bemöta dem bra. För att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma närståendes behov måste de få ökad kunskap om de när-ståendes situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt. Femton vetenskap-liga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys, vilken resulte-rade i fyra kategorier: Att överväldigas av känslor: Att gå in i en vårdarroll: Att behöva stöd och information samt Att se livet förändras.

BackgroundAnorexia nervosa is a growing problem in society and it is most common among women. It is a complex disease that affects both the mental and the physical health. The disease expresses itself differently from person to person, therefore, treatment should be individualized. Nurses need to gain insight into how patients feel about the treatment in order to understand their experience. Previous studies use statistical research to evaluate treatment.

Introduktion: Palliativ vård är en helhetsvård, där en obotligt sjuk människa blir hjälpt utifrån fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vårda en människa i slutet av sitt liv, är en av de största utmaningar en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede på en specialmedicinavdelning där vården växlar mellan kurativ och palliativ vård. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsåg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjälp av två fokusgruppintervjuer.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Överrapportering är en process då patientspecifik informa­tion förmedlas till sjuksköterskan i början av ett pass. Över­lämnande sjuksköterska formar innehållet i överrapporter­ingen efter det behov som framkommer under överrapporter­ingen. Kvaliteten i vården återspeglas av vårdkvalitet utifrån vårdindikatorer och patientens tillfredsställelse. Brister i över­­rapportering kan leda till skada eller till och med död för patienten, då information i överrapporteringen exempelvis är inkomplett. Syftet med studien var att belysa överrapporter­ingen mellan sjuksköterskor relaterat till kvalitet i vården.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande.

För snabb tillväxt och minimerad sjukdomsrisk hos kalvar är det viktigt med en bra start i livet både när det gäller utfodring och skötsel. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika utfodrings- och avvänjningsstrategier och granska hur de påverkar tillväxt och hälsa hos kalvar. De utfodringsstrategier som förekommer är att utfodra kalvar med begränsad eller fri tillgång till mjölk, utfodring av helmjölk eller mjölkersättning och antalet utfodringar/dag. Utfodringsstrategierna kan kombineras på olika sätt tillsammans med varierande avvänjningsstrategier, där tvär eller gradvis avvänjning från mjölk alternativt kraftfoderbaserad avvänjning är vanligast. Resultat från olika studier visar att utfodring av stora mjölkmängder leder till en ökad tillväxt under mjölkperioden och att en nedtrappning av mjölkgivan innan avvänjning är nödvändig för att kalven ska lära sig att konsumera större mängder kraftfoder och samtidigt bibehålla tillväxthastigheten.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.