Graviditetsförlust i form av tidiga missfall är en vanlig diagnos i sjukvården. En mer sällsynt diagnos är utomkvedshavandeskap som kan ha ett dramatiskt förlopp och vara direkt livshotande. Sjuksköterskan kan inom flera olika områden i sjuk-vården träffa på kvinnor som har råkat ut för någon av dessa förluster och behöver omvårdnad. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vad eventuell forsk-ning visade angående kvinnors känslomässiga upplevelser vid graviditetsförlust samt att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa kvinnors reaktioner på vården. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Friberg (2006).

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll..

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland saknar ett systematiskt arbetssätt för sortering och arkivering av information vilket krävs för skapa återsökbarhet. Likaså hindras arbetet med ständiga förbättringar av att ingen återkoppling inkommer från kunderna, därav kan kundnöjdhet inte mätas och inga förbättringar ske.Information och kommunikation är två områden som är tätt sammankopplande. Enkelriktad kommunikation är information, både kommunikation och information kan förmedlas verbal eller skriftligt. Med utgångspunkt i ovan nämnda resonemang har vi fastställt att de två förbättringsområdena; informationsflödet på enheten och kommunikation med intressenterna, gäller information. Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma förbättringar på Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland ur ett medarbetarperspektiv.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården. Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Samtiga vårdprofessioner har enligt lag krav på sig att arbeta evidensbaserat. Så även sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lågt användande av evidens har trots detta fastställts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder används. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har då fokuserat på sjuksköterskan i slutenvården.

Bakgrund: Tjugo procent av de som vårdar en närstående i Sverige idag är föräldrar som vårdar sina barn i hemmet. Vårdandet är så tidskrävande och omfattande att det innebär stor påfrestning för föräldrarna. Den kontinuerliga kontakten föräldrarna måste ha med sjukvården gör sjuksköterskan betydelsefull. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår en stödjande roll till anhöriga.Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att vårda sitt allvarligt sjuka barn.Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) metod gjordes. Översikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar hämtade ur databaserna CINAHL och PubMed.

Knäskador inom snowboardåkning är ett allvarligt problem. Syftet med denna studie var att kartlägga vad som finns publicerat om förekomsten av knäskador inom snowboardåkning. Vetenskapliga publikationer från åren 1994 - 2005 användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pub Med, Cinahl, Academic Search, och PEDro. Förekomsten av knäskador inom snowboard varierade mellan 0-17%.

Läkemedelsbranschen har under de senaste åren förändrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmärka sina läkemedel och dess varumärken för att kunna behålla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sämre patentskydd är ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet.Som en följd av det hårdnande konkurrensklimatet försöker läkemedelsföretagen i allt större utsträckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva på marknaden som karaktäriseras av likvärdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, såsom varumärkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM).Schering och Nycomed är två läkemedelsföretag som är verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nästintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det är ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter då man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig användning av kondom eller utebliven p-pilleranvändning.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Upplevelser från barndomen gällande nålrelaterade procedurer kunde lämna spår efter sig långt upp i vuxen ålder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nålstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade barns reaktioner vid nålrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat på vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde på 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion på nålrelaterade procedurer påverkades både av det som sjuk-sköterskan och föräldrarna gjorde. Föräldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov när det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, föräldrarnas påverkan och sjuk-sköterskans påverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid något som sjuksköterskan tillämpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.