Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, är att de känner oro för sin hälsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjälp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhändertagande, men betydligt vanligare är de patienter vars tillstånd inte handlar om liv eller död. Arbetet på akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmässigt och med ett begränsat utrymme att erbjuda individuell omvårdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsåg att sammanställa studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen på den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhändertagande i triagen under väntetiden fram till första mötet med läkaren. Fokus lades på den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella ämnet ? det faktum att arbetsbelastningen är hög, patientflödet stort och väntetiderna långa.

Fotledsdistorsion är bland den vanligast förekommande skadan inom idrotten, där symtom som smärta, svullnad och funktionell instabilitet oftast blir en följd av skadan. Beroende på hur allvarlig skadan är kan det innebära långa tidsperioder ifrån idrotten. Det finns olika rehabiliteringsmetoder efter fotledsdistorsion där oftast PRICE ingår. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabiliteringen efter akut eller subakut fotledsdistorsion. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PEDro och Pubmed, vilket resulterade i att 25 artiklar inkluderades.

Ambulanssjuksköterskor ställs dagligen i sin profession inför både akuta och icke akuta situationer som kan vara psykiskt och fysiskt krävande. Tidigare studier visar att en av de mest känslomässigt krävande situationer som ambulanssjuksköterskorna kan möta är de larm som involverar barn. Ambulanssjuksköterskor med utbildning i omvårdnad och medicinsk kompetens är ofta de som först anländer till det sjuka eller skadade barnet. Syftet med detta examensarbete var att genom semistrukturerade intervjuer beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda akut sjuka och skadade barn. Åtta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.

Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient?s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing.

Bakgrund: Anhöriga är en stor grupp människor som befinner sig i akutsjukvården varje dag och de kan ha en positiv effekt på sin närstående om de inte är allt för påverkade av situationen. Ett akut omhändertagande av en närstående kan resultera i kaos för hela familjen på grund av den stress och osäkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bästa positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krävande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet när en närstående behöver akut omhändertagande.

Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.