The objective of this study was to describe and analyze some of the conflicts in the class room using solution strategies from a human needs perspective. This was done by a qualitative in-vestigation based on the observations of the participants.The query of how every day conflicts arise in the class room and their reasons.The result was analyzed using reference frame in human needs theory. The results showed that there were several reasons for a conflict and its solution. It was also shown that creating a nice atmosphere in the class room was a continuous effort and the strategies of the teachers in a conflict situation were different depending on the situation. Human needs theories assists us to analyze and handle conflicts in the class room..

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.

Vår uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras på den slutna avdelningen på Sagsjöanstalten. Då kriminalvårdens klienter har en begränsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvärlden tror vi att dessa speciella omständigheter kan göra det svårare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstå. Att hantera konflikter tillhör vardagen då konflikter uppstår i allt mänskligt samspel. Hanterar man konflikter på ett konstruktivt sätt kan detta fungera stärkande för individen då man bygger sin självkänsla. Utvecklas konflikten däremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger på 10 intervjuer som är utförda på klienter och personal.

AbstractSyftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karaktäriseras av svårigheter i förmågan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför även svårigheter i att intuitivt anpassa beteenden. Samhället ställer idag stora krav på social kompetens redan på förskolan och hela vägen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Introduktion Hjärtinfarkt betraktas i dagens samhälle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska området har det skett och pågår ständig en utveckling. Människan består av både kropp och själ och det är då viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsätt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjärtinfarkt och sjuksköterskans omhändertagande. MetodResultatet baserades på vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och ångest, osäkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvårdnad.Resultat Många förväntar sig att insjuknandet i hjärtinfarkt är förenat med kraftiga bröstsmärtor, men det framkom att det inte alltid är så.

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hälsa för given och man funderar inte över sin hälsosituation när man mår bra. Att drabbas av akut sjukdom förändrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för många patienter vara en viktig händelse. Många känner rädsla, stress och smärta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det är för många patienter en okänd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig på.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förståelsen hos eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vårt arbete på en skola i Piteå kommun, där undersökningsgruppen bestod av femton elever i år tre. För att få svar på om elevernas förståelse hade ökat, använde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen loggbok. Vi anser att resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för att hantera och förebygga konflikter.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken..

SammanfattningSyfte, frågeställningar och hypotesSyftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan. Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass? Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga. MetodStudien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet.