Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Organisationer har flera chefsnivåer, på en av dessa befinner sig mellanchefen, även kallad linjechef. I stora drag innebär denna roll ett ansvar över personal på operativ nivå samt ansvar att implementera ledningens beslut. Då vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara påfrestande, då speciellt i offentlig sektor, är det av vårt intresse att undersöka arbetsförhållanden för mellanchefer med fokus på personalhantering.Denna studie syftar till att svara på hur mellanchefer på sjukhus upplever och ser på hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. Utifrån det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.

Våmacidos är ett sjukdomstillstånd som uppstår då våmmens pH sjunker under det normala. Sjukdomen kan delas in i akut- respektive subakut våmacidos, beroende på grad av pH sänkning. Våmmens mikroorganismer bildar flyktiga fettsyror (VFA) från kolhydrater. Vid våmacidos bildas mer VFA än normalt på grund av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket.

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

I Sverige drabbas ungefär var sjätte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, är en av de vanligaste kirurgiska åtgärderna som genomförs runt om på landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras på två olika sätt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget med hjälp av titthålskirurgi. Många randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts där de båda operationsmetoderna har utvärderats, men trots detta så har man fortfarande inte kommit fram till något definitivt resultat angående vilken metod som, med hänsyn till både kostnader och effekter, är den bästa.

Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel.

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lärare utifrån erfarna lärares perspektiv. Frågeställningarna rörde huruvida lärarutbildningens innehåll motsvarar de yrkesutövande lärarnas åsikter angående nyutexaminerade lärares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lärarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lärarstudentens övergång till att bli yrkesverksam lärare. De slutsatser som dragits av detta arbete är att de erfarna lärarna inte anser att lärarutbildningens innehåll motsvarar nyblivna lärares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas är kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvård och ämneskunskaper.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

BAKGRUND:Konflikter kan både vara negativa och positiva, beroende på hur man hanterar dem. Konflikter är en viktigt och naturligt del av livet. Det är betydelsefullt att hantera och lösa konflikter där alla inblandade parterna känner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krävs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgängliga som goda förebilder. Som pedagog är det viktigt att hjälpa och stödja barnen när de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka pedagogens arbetssätt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.