Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Frågan om närståendes närvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna fråga aktualiserades i samband med ett par händelser på Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gått tre decennier är forskningen näst intill obefintlig inom området. Ibland har livräddande åtgärder påbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den närstående som påbörjat återupplivningen. Trots detta blir närstående oftast hänvisade till ett angränsande rum när patienten anländer till sjukhuset.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.

Våmacidos är ett sjukdomstillstånd som uppstår då våmmens pH sjunker under det normala. Sjukdomen kan delas in i akut- respektive subakut våmacidos, beroende på grad av pH sänkning. Våmmens mikroorganismer bildar flyktiga fettsyror (VFA) från kolhydrater. Vid våmacidos bildas mer VFA än normalt på grund av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket.

Bakgrund: Läckage av fostervatten i fullgången tid utan att värkarbetet börjar, benämns PROM (Prelabour Rupture of the membranes). Förtidig vattenavgång förekommer i mellan 6-19% av alla graviditeter. Därför är det viktigt att barnmorskor har kunskap från den senaste forskningen om handläggningen av PROM. Syfte: Att genom studie av publicerad forskning identifiera optimal behandlingsmetod vid PROM efter graviditetsvecka 34+0, singelgraviditet och barn i huvudändläge. Metod: Beskrivande systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen.

I Sverige drabbas ungefär var sjätte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, är en av de vanligaste kirurgiska åtgärderna som genomförs runt om på landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras på två olika sätt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlägsnas blindtarmsbihanget med hjälp av titthålskirurgi. Många randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts där de båda operationsmetoderna har utvärderats, men trots detta så har man fortfarande inte kommit fram till något definitivt resultat angående vilken metod som, med hänsyn till både kostnader och effekter, är den bästa.

Plötslig död är en individuell och omtumlande upplevelse för närstående. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om behov och omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående till personer som plötsligt avlidit. 14 studier återfanns efter sökning i CINAHL samt PubMed. Vid analys identifierades fyra kategorier av behov samt fyra kategorier av interventioner som svarade mot varandra och redovisas som en syntes i resultatet: Information vid akut kris, den avlidnes kropp och ägodelar, fysiskt och psykiskt rum för sorg samt emotionellt och existentiellt stöd. Att plötsligt befinna sig i en ny livssituation innebär inte alltid behov av sjuksköterskans stödjande interventioner.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Urininkontinens är en sjukdom erkänd av Världshälsoorganisationen(WHO)1998. The International Continence of Society(ICS) har definierat urininkontinens: "Det är ett urinläckage som är objektivt påvisbart och utgör ett socialt och hygieniskt problem för individen" urininkontinens drabbar ofta kvinnor i förbindelse med graviditet, förlossning eller kejsarsnitt. Det kan räcka med att bli gravid. Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer som kan orsaka stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning. Resultatet visar att vaginal förlossning som avslutas med forceps utgör störst risk att drabbas av stressinkontinens.