Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar får inte den sömn de behöver.Medelpatienten sover endast två timmar per dygn och hamnar aldrig i djupsömn eller REMsömn som kroppen så väl behöver för återhämtning och läkning. Konsekvenserna av uteblivensömn är många och en av de vanligaste följderna är IVA-syndrom. IVA-syndrom, som ocksåkallas delirium, drabbar 80 % av alla intensivvårdspatienter och är en akut psykisk förvirrig avfluktuerande grad. IVA-syndrom leder till förlängd vårdtid, ökade komplikationer ochförsämrad prognos samt minskad 6-månads överlevnad. Syftet med studien är att med hjälp aven litteraturstudie kartlägga det aktuella forskningsläget om sömn hos intensivvårdspatienteroch olika metoder att mäta och skatta sömn med fokus på omvårdnad.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

Dystoki hos hund, dvs svår eller onormal förlossning där assistans krävs för att föda fram valparna, är ett vanligt problem som ofta kräver akut åtgärd i form av kejsarsnitt. Framför allt är det små och riktigt stora raserna som drabbas. Vid kejsarsnitt måste man vid anestesin ta hänsyn till de fysiologiska förändringar som tiken går igenom i samband med dräktighet samt till att det via placentan kan ske överföring av läkemedel till valparna. Det finns få jämförande studier av anestesimetoder hos hund vid kejsarsnitt. Vid operativa ingrepp är det allmänt vedertaget att ge smärtlindring pre- och postoperativt. Dock finns det begränsat med forskning om hur smärtstillande läkemedel påverkar valparna genom överföring via placenta och utsöndring i mjölken.

BakgrundHög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande.

Fotboll är en intressant idrott att utforska ur skadeperspektiv då det är en av de mest skadedrabbade idrotterna. Fotbollsskador uppkommer antingen akut eller över tid och åtskiljs beroende om de inträffar under träning eller match. Tidigare studier av elitspelare visar att skador främst inträffar under match i form av akuta skador. De visar också att överbelastningsskador är mer träningsrelaterade och att flertalet av dem inträffar under försäsongen. Skadeincidensen beskrivs i antalet skador per 1000 tränings- respektive matchtimmar.

Elakartad lungsjuka hos nötkreatur (Contagious bovine pleuropneumonia, CBPP) är en bakterieorsakad pleuropneumoni som orsakar stora ekonomiska och sociala problem i stora delar av Afrika. Ingen annanstans i världen spelar den så stor roll som i de torra områdena söder om Sahara där den orsakar epidemier och är endemisk. Mykoplasma mycoides subsp. mycoides Small Colony variant (MmmSC) är den orsakande bakterien. MmmSC överlever dåligt i omgivningen och kräver direktkontakt för överföring. Vanligaste smittvägen är inhalation av hostdroppar från infekterade djur. Bakterien adhererar till epitelet i luftvägarna och utövar cytotoxiska effekter.