SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar får inte den sömn de behöver.Medelpatienten sover endast två timmar per dygn och hamnar aldrig i djupsömn eller REMsömn som kroppen så väl behöver för återhämtning och läkning. Konsekvenserna av uteblivensömn är många och en av de vanligaste följderna är IVA-syndrom. IVA-syndrom, som ocksåkallas delirium, drabbar 80 % av alla intensivvårdspatienter och är en akut psykisk förvirrig avfluktuerande grad. IVA-syndrom leder till förlängd vårdtid, ökade komplikationer ochförsämrad prognos samt minskad 6-månads överlevnad. Syftet med studien är att med hjälp aven litteraturstudie kartlägga det aktuella forskningsläget om sömn hos intensivvårdspatienteroch olika metoder att mäta och skatta sömn med fokus på omvårdnad.

Det har inte forskats lika mycket angående smärta och smärtlindring på häst som på smådjur och människa. Men i takt med att hästen övergått till att bli ett sällskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp så har intresset för smärtlindring till häst ökat. Opioider är en substansgrupp som använts för smärtlindring hos människa i århundraden och även (om än under mycket kortare tid) hos smådjuren och som ger kraftig smärtlindring. Användningen av opioider till häst har dock varit begränsad på grund av rädsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon är en syntetisk opioid som används till häst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för häst och användandet sker därmed off label.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att kartlägga skador hos tävlingsaktiva tennisspelare.·        Vilka är de vanligaste tennisskadorna?·        Får kvinnor och män olika typer av skador?·        Hur varierar skadelokalisation och skaderisk mellan olika spelunderlag?·        Hur stor andel av skadorna är kroniska kontra akuta?MetodEn kvantitativ undersökning genomfördes där enkäter skickades till 160 licensierade tävlingsaktiva tennisspelande män och kvinnor i division 1-3, i åldrarna 18-54 år. Enkätfrågorna berörde tennisspelarnas eventuella skador som uppkommit från tennisen. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS och signifikansnivån sattes till p?0,05.ResultatSPSS- bearbetningen av enkätsvaren från tennisspelarna visade att knäskador, armbågsskador samt axelskador var främst förekommande.

Njurarna är två viktiga multifunktionella organ och alla sjukdomar som ger njurpåverkan kan resultera i nedsatt njurfunktion. Hur stort bortfall av njurfunktionen som åsamkats har betydelse för individens välmående och överlevnad, varför det är viktigt att tidigt upptäcka och behandla sjukdomen. Ärftliga njursjukdomar är i de flesta fall progressiva och i slutändan fatala. En ökad medvetenhet och kunskap om ärftliga njursjukdomar kan genom möjligheterna till ett förbättrat avelsarbete bidra till minskat lidande och ökad välfärd hos individerna i drabbade hundraser. I en ännu opublicerad svensk studie identifieras bl.a. raserna shetland sheepdog (SHS) och cavalier king charles spaniel (CKCS) som två av raserna med högst incidens av njursjukdom. Dessa två raser omnämns dock sällan som särskilt drabbade i den veterinärmedicinska litteraturen. Examensarbetets syfte var att utifrån journaler från två stora svenska djursjukhus (Evidensia Södra Djursjukhuset och Universitetsdjursjukhuset, Sveriges Lantbruksuniversitet) beskriva vilka njursjukdomar som diagnosticerats hos dessa raser samt undersöka om någon sjukdom verkade förekomma mer frekvent. Genom sökningar på njursjukdomsspecifika diagnoskoder i djursjukhusens journaldatabaser så återfanns de individer som senare inkluderades i studien.

Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Säkerhetsrådet antog resolution 1325 (år 2000) för att förstärka FN:s fokus på förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhällen. Det 20:e århundradets ledord blev jämlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton år senare, den understryker fokus på kvinnans rättsliga ställning, denna gång med särskild betoning på kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrätten.

The high incidence of cranial cruciate ligament injury in dogs results in both suffering and significant costs due to treatment and care of affected dogs. Today there are several different technics for surgical treatment in dogs with ruptured cranial cruciate ligament. At University Animal Hospital (UDS), SLU, in Uppsala two fundamentally different methods; TPLO (Tibial Plateau Leveling Osteotomy) and external fixation with suture material are practiced. The aim of this study was to estimate if the different surgery technics result in any difference regarding the function of the dog in a long term perspective. Since motion and function are very affected by arthritis, was the purpose also to determine if there are any differences in developing arthritis between dogs surgical treated with external fixation respectively with TPLO. Development of arthritis is common after surgery or traumatic injuries in a joint, such as cruciate ligament rupture. Unfortunately was the number of dogs in the study to small to achieve two comparable groups.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.