Sökresultat:
576 Uppsatser om Akut bröstsmärta - Sida 37 av 39
Toxiska Àmnen för hund : rÄttgift och etylenglykol
Denna litteraturstudie behandlar förgiftningar hos hund med begrÀnsning till förgiftning orsakat av etylenglykol och rÄttgift. Vilket av dessa Àmnen som Àr farligast och hur stor risken Àr att en hund fÄr i sig dem Àr tvÄ frÄgor som kommer att undersökas. Det kommer att tas reda pÄ mer om hur det ligger till med etylenglykolets pÄstÄtt söta smak. Syftet med studien Àr Àven att utreda om allmÀnhetens medvetenhet behöver ökas om vanliga potentiellt farliga Àmnen för vÄra husdjur.
Att hundar utsÀtts för förgiftningar Àr inte ovanligt och antalet försÀkringsfall dÀr hundar blivit förgiftade har ökat mellan 2010 och 2014. Om en hund utsÀtts för ett giftigt Àmne Àr det mest optimala att sÄ tidigt som möjligt hindra giftet frÄn att absorberas frÄn gastrointestinalkanalen och dÀrmed hindra att det gör nÄgon skada.
Sjuksköterskors upplevelser av bemötande av anhöriga vid ett akut omhÀndertagande : en kvalitativ studie
LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.
Ett hot i lokförarens arbetsmiljö ? nÀr loket anvÀnds som sjÀlvmordsredskap: Samtal om upplevelser, bemötande och rutiner efter pÄkörning
I lokförarens arbetsmiljö ingÄr, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist pÄ vikarier, hotet att nÀr och var som helst lÀngs spÄret köra pÄ en mÀnniska, antingen vid en olyckshÀndelse eller, vilket Àr vanligare, dÄ en mÀnniska bestÀmt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sÀtter ramarna för hur arbetsgivaren ÄterinsÀtter lokföraren i sÀkerhetstjÀnst efter pÄkörning. Det finns ocksÄ en lagstiftning angÄende arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. DÀremot varierar rutinerna kring olyckor och pÄkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spÄbunden trafik.Huruvida psykiska symptom upptrÀder efter psykiskt trauma eller inte, Àr dels avhÀngigt av individens nuvarande situation, socialt nÀtverk eller privata trauman, dels pÄ det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta hÀndelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom Àr mellan 5-30 % efter en allvarlig hÀndelse. Det Àr av största vikt att kÀnna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och kÀnna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga hÀndelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.
SjukvÄrdspersonals erfarenheter och upplevelser av att möta nÀrstÄende vid plötstlig och ovÀntad död inom akutsjukvÄrd
SAMMANFATTNINGBakgrund:Det behövs sÀrskilt mycket stöd Ät nÀrstÄende nÀr döden kommer ovÀntat. MÀnniskor som upplever plötslig död av en nÀrstÄende riskerar mer uttalad och förlÀngd sorg. Plötslig död intrÀffar utan förvarning eller period av kÀnd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, sjÀlvmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
Kattpest : kliniskt uttryck och immunoprofylax
Kattpest Àr sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket Àr ett smittoÀmne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott bÄde inom Sverige och i övriga vÀrlden. Sjukdomen drabbar frÀmst unga individer dÀr en mortalitet över 90 % kan observeras. GÀllande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellÀr hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. GÀllande adulta individer pÄvisar FPV istÀllet en affinitet för celler i benmÀrg, gastrointestinalkanal och lymfoid vÀvnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.
Intestinal clostridios hos vuxna hÀstar
Intestinal clostridios, som bröts ut frÄn det gamla begreppet ?colitits X? pÄ slutet av 1970-
talet, Àr ett syndrom som drabbar hÀstar och mÄnga gÄnger Àr utgÄngen fatal. Syftet med
denna litteraturstudie Àr att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom
intestinal clostridios. VĂ€rdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer
som Àr viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer Àven att diskuteras.
Clostridiaceae Àr en bakteriefamilj bestÄende av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna
karaktÀriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmÄga att framkalla
sjukdom hos bÄde dÀggdjur och fÄglar.
Tramadol - veterinÀrmedicinsk placebo?
Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.
Lungemboli förÀndrar livet
Bakgrund: Ett stort antal personer drabbas varje Är av venös tromboembolism i Sverige och ungefÀr en fjÀrdedel drabbas av lungemboli. Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svÄrdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och fÄr behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning nÀr det gÀller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli. DÀremot Àr inte upplevelsen av att drabbas vÀl studerad, inte heller hur det pÄverkar patientens livskvalitet.
Kommunikation med barn pÄ akutmottagning
BakgrundInom sjukvÄrden Àr det grundlÀggande med en fungerande kommunikation, dÄ det ger förutsÀttningar för en god omvÄrdnad. Kommunikation innebÀr bland annat överföring av information. Alla patienter har rÀtt till information om procedurer och ÄtgÀrder, vilket Àven gÀller dÄ patienterna Àr barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vÄrden och ges möjlighet till medbestÀmmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet fÄr en bÀttre förstÄelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.
VÄrd pÄ plats eller hÀnvisning av patienten med annat transportsÀtt inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde : en granskning av förekomsten av uppdrag dÀr patienten inte Äker med ambulans till vÄrdinrÀttning
SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrdens utveckling gÀllande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vÄrda patienterna pÄ en mycket avancerad nivÄ. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rÀtt vÄrdinstans till skillnad frÄn tidigare dÄ alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök pÄ en akutmottagning. Detta Àr en möjlighet som hanteras olika beroende pÄ var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vÄrd pÄ plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde.Studien utgick frÄn en kvantitativ ansats och var en journalstudie dÀr ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns mÄnadsfluktuationer över ett helÄrsperspektiv men att dessa Àr smÄ och svÄrtolkade. Störst skillnad Àr det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). NÀr dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) Àr den tid dÄ de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.
Utvecklingsprogram för Nytorps gÀrde : ett förslag till utvecklingen av ett parkomrÄde i Stockholms ytterstad
En förtÀtning av huvudstaden har alltjÀmt kommit att accepteras som den utgÄngspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsÀtta att vÀxa. Hammarbyhöjden och Björkhagen rÀknas till det omrÄde som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och pÄ sikt tror man att 1500-3000 nya bostÀder ska kunna rymmas inom de tvÄ stadsdelarna. Nytorps gÀrde utgör ett större grönomrÄde som finns i nÀra anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. OmrÄdet beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark dÀr invÄnarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken Àr lokaliserad i ett attraktivt lÀge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet pÄ fler bostÀder blir alltmer akut kÀnns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera omrÄdet.
Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie
Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.
Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax
De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom.
Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.
Naturvistelse och fysisk aktivitet som medel för koncentration? : en experimentell cross-over studie
SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om mĂ„ttlig fysisk aktivitet hade en akut, mĂ€tbar pĂ„verkan pĂ„ koncentrationsförmĂ„gan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade nĂ„gon ytterligare/sĂ€rskild pĂ„verkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmĂ„ga och testresultat.FrĂ„gestĂ€llningar:? Ăkar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmĂ„gan med avseende pĂ„ logik och matematisk problemlösning?? Ăkar mĂ„ttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmĂ„gan till uppmĂ€rksamhet med avseende pĂ„ selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jĂ€mfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat pĂ„ logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmĂ„ga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och mĂ€n i Ă„ldern 22 till 49 Ă„r. 14 kvinnor och 6 mĂ€n deltog.
Varför vÀnder sig individen till 112 vid upplevd ohÀlsa: En intervjustudie med personer som av ambulanspersonal har bedömts som ?icke akuta?
VÄrden ska ges pÄ den nivÄ som bÀst Àr anpassad efter patientens individuella tillstÄnd. Patient vÀljer ibland att vÀnda sig till akutsjukvÄrden dÄ vÄrdbehovet egentligen inte Àr akut utan bÀttre kan behandlas inom primÀrvÄrden. Tidigare forskning pÄvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvÄrden framför primÀrvÄrden dÄ den Àr mer lÀttillgÀnglig samt att den uppfattas som bÀttre. Att det Àr flera personer som Àr inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det Àr ett svÄrt beslut framkommer ocksÄ i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stÀllet för att ta kontakt med primÀrvÄrden.