Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Elektronisk handel har frambringat många nya och olika synsätt att kommunicera på och detta har lett till att en helt ny elektronisk marknad har skapats. När ett virtuellt företag skapas eller ett företag väljer att komplettera sin befintliga verksamhet med elektronisk handel så krävs det en noggrann planering och det finns många faktorer som företag måste beakta och utföra korrekt för att projektet inte skall misslyckas. Handeln på Internet ökar för varje år men det finns fortfarande problem som bl.a. förtroende från konsumenter.Därför har vi valt att se närmare på hur ett E-handelsföretag kan bli framgångsrikt på Internet och öka sitt kundvärde. För att kunna nå fram till detta har vi samlat in det empiriska materialet genom intervjuer och analyserat detta utifrån den teoretiska referensramen.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med många olika intryck som tröttar ut oss. Därför är det viktigt att det finns platser i staden där man kan ta det lugnt och återhämta sig. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hänseende.För att finna svar på dessa frågor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering påverkar hur människor beter sig på platsen. Andra teorier är att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och att naturen kan stimulera återhämtning.Platserna inventerades därefter med hänsyn till deras rumslighet, klimatförhållanden, möblering, växtmaterial och ljudpåverkan, även aktiviteter som fanns på platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgångspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrån analysen är att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet.Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Constantly growing demands from the costumers in the Automotive industry forces the subcontractors to seek alternative ways to compete. One parameter of quality is the components tolerance against NVH(Noise, Vibraion & Harshness) aspects. Kongsbergs Automotive has developed a new gear shifter platform (Shift-by-Wire) that is sold to Alfa Romeo and used in of their car models. However, the company is not pleased with the components sound quality, therefore the main purpose of this thesis is to develope a number of concepts that is supposed to enhance these NVH-aspects.To get an understanding of the problem an analysis of the causes of the emitted sound has been done parallell to a product decomposition, function decomposition and a Ishikawa-diagram. Together with these methods has a litterature study been performed to get familiar with the physics of an impact and especially the emittment of noise.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Patienter på en intensivvårdsavdelning är ofta i behov av avancerad medicinsk behandling på grund av sitt livshotande sjukdomstillstånd. Återkommande störningar av sömnen är ett av de vanligaste återkommande klagomålen från patienter vilket bidrar till att perioden upplevs som särskilt svår. Syfte: Att belysa vad vuxna patienter upplever stör sömnen på en intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framträdde fyra kategorier som alla tillsammans påverkade patientens sömn negativt.