Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsättning men långt ifrån alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjälpmedel söker vård i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrån och i flera andra europeiska länder har det för det ändamålet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlästa siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod används för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhållande. Studier har visat att förmågan att urskilja tal i brus försämras för personer med hörselnedsättning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar väsentlig roll så länge ljudet är klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sådant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvärd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes där resultaten pekar på att det utvecklade testet är jämförbart med liknande test i andra länder.

This report is written on commission by WSP Acoustics. The report studies the outdoor sound levels on school yards in Stockholm. The questions given by the company to be answered was what are the actual sound levels at diffrent school yards with low traffic noise and how can you construct a facade element that reduces the sound level from the outside and meet the indoor requirements. Mesurements for four hours was done at eight schools set north and south of the city centre. The measurement period included one school break and one lunch break.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Ljudnivån på intensivvårdsavdelningen är hög. Övervakningsutrustning och medicinskteknisk apparatur bidrar till bullret med sina larm, patientgruppen på intensivvårdsavdelningen är mycket personalkrävande och den höga personaltätheten bidrar till den höga ljudnivån. Forskning visar att buller påverkar arbetsprestationen och kan medföra att det blir svårare att genomföra en uppgift. Mänskligt tal är mer distraherande än annat buller även vid låga ljudnivåer. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom intensivvård upplever att buller påverkar arbetsprestationen.

Vårt intresse för detta arbete grundade sig i vår uppfattning att restauranger i allmänhet inte har stor medvetenhet om direktmiljöns påverkan på restauranggäster och att restaurangchefer i allmänhet sällan gör förändringar i direktmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka hur restaurangchefer i Göteborg arbetar med direktmiljön i restaurangen de driver.Genom kvalitativa intervjuer med restaurangchefer på åtta olika restauranger i centrala Göteborg undersökte vi hur de jobbade med förändringar i direktmiljön. Frågorna rörde också restaurangernas koncept och hur de arbetar med färg- och ljussättning, ljud och akustik, materialval, doft och även hur restaurangcheferna tror att man kan påverka gästernas köpbeteende med miljöfaktorer.Resultatet visade att medvetenheten i allmänhet var hög vad gäller hur lokalen är utformad och vilka fördelar och problem som fanns i miljön ut mot gästen. Man använder sig av lokalen i marknadsföringssyfte och försöker locka sin tilltänkta målgrupp genom att förmedla sitt koncept via direktmiljön. Många har även tagit hjälp utifrån av exempelvis inredningsarkitekter och färgsättare.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.