Uppsatsen behandlar Àmnet affÀrssystem och studerar systemet med utgÄngspunkt frÄn vÄrdföretaget Carema Omsorg. AffÀrssystem Àr en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sÀnka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affÀrssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till bÄde negativa och positiva upplevelser för företaget. Syftet med studien Àr att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affÀrssystemet har pÄverkat organisationen i förhÄllande till den teori som presenteras kring affÀrssystem som frÀmst bygger pÄ produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrÄn att erfarenheter och kunskap om affÀrssystem frÀmst bygger pÄ produktionsföretagens upplevelser av affÀrssystemets pÄverkan pÄ företaget. Den teoretiska infallsvinkeln Àr frÀmst utifrÄn Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angÄende affÀrssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkÀtundersökning.

Vad gĂ€ller reglerna om tidigare Ă„rs underskott utgör koncernbidragsspĂ€rren en spĂ€rregel till den annars gĂ€llande huvudregeln att tidigare Ă„rs förluster fĂ„r kvittas mot framtida vinster. KoncernbidragsspĂ€rren intrĂ€der vid Ă€garförĂ€ndringar och innebĂ€r förenklat att ett underskottsföretag Ă€r förhindrat att, under en period om fem Ă„r, kvitta kvarstĂ„ende underskott mot koncernbidrag som underskottsföretaget mottar frĂ„n företag som inte ingick i koncernen före Ă€garförĂ€ndringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter Ă€garförĂ€ndringen fĂ„r dock kvittas mot koncernbidrag frĂ„n nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om koncernbidragsspĂ€rren ur ett företagsperspektiv, vilket innebĂ€r att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillĂ€mpning. Uppsatsen har ett sĂ€rskilt fokus kring i vilken turordning koncernbidrag ska beaktas vid avrĂ€kning mot befintliga underskott nĂ€r ett underskottsföretag mottar koncernbidrag bĂ„de frĂ„n gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref.

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.

Bakgrund:Anknytning Àr en relation som bildas mellan barn och förÀldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att fÄ omvÄrdnad och förÀlderns vilja och förmÄga att ge omvÄrdnad. Hur anknytningen mellan barnet och förÀldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad bÄde intellektuellt och kÀnslomÀssigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina förÀldrar Àr det vanligare med psykisk ohÀlsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmÀrksamhetsstörning och sociala problem. Alla förÀldrar som har barn mellan 0-6 Är erbjuds generellt stöd i sitt förÀldraskap inom barnhÀlsovÄrden.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

ProblemstÀllning: Syftet med examensarbetet var att bekrÀfta en position och en tilltÀnkt mÄlgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som Àr en ny spelsajt pÄ den svenska spelmarknaden. Studien Àr Àven tillför att ta fram en varumÀrkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumÀrkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumÀrkets vÀrden.Teori: För att kunna fÄ reda pÄ hur vi pÄ ett lyckat sÀtt skulle identifiera positionen hos varumÀrketMooreGames studerade vi teorier inom varumÀrkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumÀrkesutveckling Àr tagna ur brand managment-omrÄdet som Àr en övergripande teori förvarumÀrkesutveckling. Delarna vi anvÀnt oss av inom brand managment-omrÄdet Àridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Mitt intresse för förĂ€ldrasamverkan har under utbildningens gĂ„ng ökat. Ämnet har blivit Ă€nnu intressantare för mig efter att jag under min utbildning sett ett arbetssĂ€tt som jag inte hört talas om innan. Det handlar om nĂ„gonting som kallas familjeklass. Detta betyder att man involverar förĂ€ldrarna i större utstrĂ€ckning Ă€n vad man tidigare gjort eftersom skolsituationen för eleven inte Ă€r tillfredsstĂ€llande för nĂ„gon part. Det kan handla om koncentrationssvĂ„righeter, konflikter eller ur kunskapsmĂ€ssigt perspektiv.

Företags sociala ansvar Ă€r en frĂ„ga som har blivit allt mer aktuell de senaste Ă„ren. Det begrepp som oftast anvĂ€nds nĂ€r företagsansvar diskuteras Ă€r Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte Ă€r överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar mĂ„nga företag idag aktivt med ansvarsfrĂ„gor. FrĂ„gan som diskuteras idag Ă€r frĂ€mst hur företag ska arbeta med detta pĂ„ ett företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt som gynnar företaget. Michael E.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Denna uppsats inriktar sig pÄ rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ?vanliga anstÀllda? i personalÀgda fÄmansföretag. Det framgÄr i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt nÀr delÀgarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn hÀr Àr om delÀgaren genom arbetsinsatser genererat intÀkter till företaget. Arbetsinsatser av ?vanliga anstÀllda?, dvs.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.

Den svenska byggbranschen stÄr i nulÀget inför en stor teknisk förÀndring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer pÄverka hela byggprocessen, frÄn projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar pÄ organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig pÄ en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nulÀget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte Àr att kartlÀgga Veidekkes VDC-mÄl och strategier, för att dÀrefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsÀttningar för att VDC-mÄlen ska kunna uppfyllas.