Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och som undersökningen ska svara på är följande: · Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna att de lär sig entreprenörskap? · Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande? · Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? · Har eleverna inflytande på undervisningen? · Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande? Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande och motivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som har valts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäter och intervjuer.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HäggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar.

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.

Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Nyanländande Generation Y håller på att positionera sig på arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 ? 1995. Det återfinns dessvärre ytterst lite forskning gällande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, så som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har därför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen beträffande Generation Y.Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktäristika påverkar deras sä?tt att investera.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

Hur skulle samhället se ut om vi inte hade en föreställning vad som vad normalt eller onormalt, friskt eller sjukt? Denna undersöknings teoretiska utgångspunkter har hämtats från Michel Foucaults teorier kring makt och kontroll och hur samhället disciplinerar sina medborgare. Detta innebär att vi i denna studie utgått från ett kritiskt maktperspektiv som problematiserar antaganden om normalitet och avvikelse som i vårt fall mynnar i skolans handhavande av elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Vår undersökning har baserats på lärares erfarenheter och arbetssätt. Denna studie utgår därmed från ett lärarperspektiv.

Under de senaste åren har betydelsen av aktiemarknaden i det närmsta fått en helt ny innebörd, speciellt i Sverige där ofantligt många privatpersoner är aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delägarrätter. Analytikerns roll är inte längre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergått till att bli en mer samhällsekonomisk angelägenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer på olika värderingar som görs utifrån teoretiska analysverktyg, frågan är hur pass träffsäkra dessa verktyg verkligen är.Denna studie undersöker denna träffsäkerhet genom att pröva några av de av analytikerna mest vedertagna värderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Då dessa två extrema ekonomiska lägen är de som enligt oss borde generera störst avvikelser från de faktiska börskurserna i förhållande till de teoretiskt motiverade kurserna, har även ett år som är att betrakta som ett konjunkturellt mellanläge inkluderats.Resultatet som erhållits har visat att det inte finns någon enskild teori som med någon större form av säkerhet kan precisera ett korrekt värde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rådande börskurser än andra.

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan..ResultatLärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild.