Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt.

Denna studies syfte är att undersöka institutionella demokratihändelser i förskolan utifrån följande frågeställningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihändelser? Hur kan förskollärare möjliggöra individualistiska demokratihändelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollärare synliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihändelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frågeställningar på bästa sätt har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fyra förskollärare från en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihändelser under vissa förutsättningar. Vidare visar resultatet att förskollärare kan möjliggöra individualistiska demokratihändelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgänglig och tillåtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frågeställning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihändelser i förskolan kan ske genom förskolans utvärderingar och dokumentationsarbete..

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

I detta examensarbete evalueras brandsäkerheten på gruppboendena Maskrosen och Ventilen samt äldreboendena Smedsberget och Skytten i Lycksele stad. Arbetet är utfört på uppdrag av räddningstjänsten i Lycksele kommun. För att få en tillförlitlig bedömning av de fyra boendena har projektgruppen valt att använda sig av programmet ?Brandskyddsvärdering av vårdavdelningar? (BSV-vård). Detta program är baserat på olika komponenter vilka viktas med en viktningsgrad och sedan slås samman för att ge ett slutgiltigt Brandskyddsindex.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning.

I dagens förskola och skola tenderar elevgrupperna till att bli allt större medan antalet pedagoger minskar. Uvnäs Moberg (2000) har i ett flertal studier visat på att beröring aktiverar kroppens lugn - och - ro hormoner oxytocin. Studier vid bland annat det Amerikanska Touch Research Institutet i Miami har visat att massage har en ångestdämpande, lugnande och avslappnande effekt på elever. Inlärningen och problemlösning sker för det mesta lättare efter massage. Vårt syfte är att undersöka pedagogers syn på de känslomässiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage.

Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning.Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område.Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

En upplevelse består av flera faser som innebär att den startar redan när turisten upptäcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning på destinationen som turisten befinner sig på blir turistbyrån en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken syn turistbyråer har på sin roll gentemot turisten i deras upplevelser på destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. Avgränsningsområdet för uppsatsen har varit turistbyråer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie där tre turistbyråer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyråerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten där det ingår att förmedla upplevelser som passar kunden och därmed medverka till att kundens totalupplevelse på destinationen ses som god.

6 Sammanfattning och diskussionVi har i vår studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vår analys fokuserade vi på tre centrala statusbegrepp samt ett fjärde tema, vilket vi använde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. Våra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjälpt oss i vårt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i våra intervjupersoners berättelser. Vi vill på ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att våra statusbegrepp har till varandra.