Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 65 av 179
Marknaden för vÀrderingar : Konsumentperspektivet pÄ ett vÀrdestyrt företags CSR engagemang
Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framstÀllda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats anvÀnts genom en enkÀtstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsomrÄdet som studerats. Denna studie grundar sig pÄ ett abduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr empiriska fakta sÄvÀl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar pÄ att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framstÀllda pÄ ett etiskt och miljövÀnligt sÀtt men att det endast pÄverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet pÄverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar Àven att företaget The Body Shop som anvÀnts som studieobjekt och representant för vÀrdestyrda företag i undersökningen ansÄgs vara det mest förtroendeingivande företaget gÀllande sitt CSR engagemang.
Transkulturell omvÄrdnad
SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.
Private Equity : En empirisk studie
Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av tvÄ inom en 20-poÀngsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en pÄbyggnad dÀr en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag dÀr investeraren hÄller ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet Àr att studera riskkapitalinvesteringar med avseende pÄ hur portföljbolagen utvecklas betrÀffande tillvÀxt i sysselsÀttning och omsÀttning, efter det att ett private equity-bolag blivit delÀgare. Undersökningen bygger pÄ kvantitativt insamlande av data dÀr analysen grundats pÄ enkÀter och bokslutsdata.TvÄ hypoteser har stÀllts upp och besvarats.
NÀr siffrorna inte stÀmmer : Att leva med dyskalkyli
I denna uppsats sÄ kommer jag att belysa Àmnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta frÄn aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli Àr. Jag kommer Àven genom en livsberÀttelse att kunna berÀtta för er om hur det Àr att leva med dyskalkyli. Genom livsberÀttelsen sÄ kommer vi fÄ möjligheter att följa en 12-Ärings erfarenheter och hans vardag, bÄde i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvÄrigheter.
Bemötande hur vÄrdgivare upplever att de lÀr genom omsorgsarbetet
Bemötande Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr vÀldigt centralt för omsorgen av Àldre. Det Àr en företeelse som sker dÄ vÄrdgivare och vÄrdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas Àr utveckling av bemötande. Att ta reda pÄ hur vÄrdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa pÄ vilka sÀtt ett bemötande kan utvecklas och förbÀttras. Syftet med studien Àr att undersöka vÄrdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lÀr att bemötandet utgör pÄverkan pÄ vÄrdtagares hÀlsofrÀmjande i omsorgsarbetet.
Klassövergripande temaarbete pÄ gymnasiet
I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och Àmnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten Àr att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn pÄ vad som stimulerar lÀrande stÀmmer detta överens med elevernas syn? Det Àr trots allt eleven som ska lÀra sig mer och deras upplevelser pÄverkar deras motivation till lÀrande. Undersökningen Àr kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmÀrkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen.
Det jag har kommit fram till i denna undersökning Àr att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer dÀr intresset för Àmnet och grupptillhörigheten Àr de mest dominanta motivationsfaktorerna.
Konflikthantering utifrÄn handlingsplaner ? en undersökning om lÀrares bemötande av elevers beteendeproblem samt hantering av konflikter mellan elever
I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, (Utbildningsdepartementet, 1998) stÄr att tendenser till trakasserier i skolan ska bekÀmpas aktivt. Enligt Regeringens proposition 2005/06:38 skall alla skolor ha utarbetat en likabehandlingsplan mot krÀnkande behandling av elever. UtifrÄn detta har vi valt att undersöka om lÀrare bemöter och hanterar konflikter mellan elever enligt skolans handlingsplan, samt hur lÀrare arbetar förebyggande för att motverka konflikter. Syftet med undersökningen Àr att bli mer medvetna hur lÀrare kan hantera samt arbeta för att förebygga konflikter dÀr elever tar till vÄld. Litteraturstudien i undersökningen ger en beskrivning av elevers beteendeproblem, förebyggande ÄtgÀrder och hantering av konflikter.
Levande likabehandlingsplan
Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt fÄ en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrÄgor pÄ skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det anvÀndes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar pÄ nÄgot sÀtt med att upprÀtthÄlla den plan som finns pÄ skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berÀttar att arbetet vÀxt fram genom skapandet av en likabehandlingsplan och att enkÀter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta ÄtgÀrder.
Bröllopsturism : En kvalitativ studie om bröllopsturism i Kalmar
Bröllop har inom endast nÄgra fÄ Är vÀxt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrÄgan frÄn brudpar att gifta sig utomlands eller pÄ en annan ort Àn dÀr de bor. Fenomenet bröllopsturism Àr dock ett relativt outforskat omrÄde som inte fÄtt tillrÀckligt mycket uppmÀrksamhet. Syftet med uppsatsen var dÀrför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. VÄr avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.
Könets betydelse i det psykoterapeutiska rummet
Uppsatsen syftar till att beskriva nÄgra aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrÄn ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och tvÄ patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av tvÄ kvinnor, 42 respektive 67Är, och tvÄ mÀn 59 respektive 64 Är. Alla hade över 10 Ärs tjÀnstgöring som psykoterapeuter.
Gynnsamma och ogynnsamma aspekter i rekrytering av kvinnor inom Försvarsmakten
Estland och Lettland Ă€r Ăstersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.
Fyra pedagoger och bildÀmnet
Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.
FörskollÀrarens professionalism i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd : En kvalitativ studie om nÄgra förskollÀrares uppfattningar om professionalism i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.
Att leda organisationer- Viktiga managementaspekter för en ledare att ta hÀnsyn till
MĂ„lsĂ€ttningen med kursen management Ă€r enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn pĂ„ företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten Ă€r att studenterna ska fĂ„ insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ăkad sjĂ€lvinsikt ger större förstĂ„else för det egna beteendet och för andra mĂ€nniskors beteenden. Genom ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom kan ledning och medarbetare bĂ€ttre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet Ă€r öppen kommunikation och vĂ€l fungerande feedback viktiga element för att hĂ„lla samman en organisation och team inom denna.- Motivation Ă€r en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som pĂ„verkar motivation Ă€r exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rĂ€ttvisa.- UppstĂ€llning av vision och mĂ„l Ă€r viktigt för att driva arbetet framĂ„t i rĂ€tt riktning i en organisation eller i ett team.- Det Ă€r viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.
Individuella programmet, Ett resultat av informatörernas attityder?
Elever i Ärskurs nio stÄr inför ett val dÄ de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvÀgledarna och Àven av rektorerna pÄ gymnasieskolorna, om de program som det finns att vÀlja pÄ i deras nÀrhet. Vi har bestÀmt oss för att titta nÀrmare pÄ den hÀr informationen, hur den ser ut och om alla program fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Vi har valt att inrikta oss pÄ det individuella programmet. Detta har lett följande frÄgestÀllningar:
? Vilken information fÄr högstadieeleverna om individuella programmet?
? Hur presenteras informationen för eleverna pÄ högstadiet?
? Vilka attityder har studie- och yrkesvÀgledare pÄ högstadiet och rektorerna pÄ gymnasieskolan till individuella programmet?
För att nÄ fram till ett resultat har vi anvÀnt oss av viss litteraturgenomgÄng men frÀmst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvÀgledare och tvÄ rektorer.