Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 21 av 179
GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?
Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.
Interaktion i andrasprÄksundervisningen
Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ.
Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.
BrÄk - lÀrares begreppskunskap och undervisning
I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.
Associativ minnesinkodning: JÀmförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation
Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.
Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling
Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.
Hur ser en produkt med stor marknadspotential ut som stimulerar kreativitet?
Medvetenheten att det krÀvs kreativitet för att nÄ framgÄng Àr idag stor. Trotts medvetenheten har företag svÄrt med implementeringen av kreativitet pÄ daglig basis och fÄ jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tÀnkande. Kreativitet krÀver kontinuerligt jobb med det kreativa tÀnkandet, trÀning krÀvs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ÀmnesomrÄden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som Àr framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp vÀxelvis divergent- och konvergent tÀnkande och generera unika idéer. Problemet Àr att övningarna anvÀnds alldeles för sÀllan, fÄ anvÀnder dem av egen fri vilja och att de oftast Àr primÀrt konstruerade för att anvÀndas i grupp vilket inte alltid finns tillfÀlle för.Denna rapport visar hur jag, Linn WestanbÀck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med mÄlet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vÀgleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. AnvÀndandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.
Lust att lÀra matematik
Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att kÀnna lust att lÀra. Att mÀta lust Àr inte sÄ lÀtt men i rapporten Lusten att lÀra stÄr det att engagemang, aktivt deltagande i lÀrandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lÀra.
Variationsteorins grundfrÄga som min studie grundar sig pÄ Àr - pÄ vilka sÀtt kan just det hÀr erfaras? Det Àr variationen som Àr det vÀsentliga i kunskapsprocessen. LÀraren kan skapa förutsÀttningar för lÀrande vilket Àr mitt mÄl.
Jag gör detta för att fÄ en insikt och kanske bidra till ökad förstÄelse och kunskap om hur man pÄ ett bra sÀtt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lÀrande..
Att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser pÄ metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andrasprÄksinlÀrningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan frÄn fem olika förskolor. Av undersökningen framgÄr att pedagogerna i förskolorna stÀller sig positiva till att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning. Vi har i diskussionen stÀllt tidigare forskning mot det resultat vÄra intervjuer gav. VÄr slutsats Àr att TAKK Àr ett stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..
God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv
I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.
PÄ eget ansvar. : En studie om gymnasieskolors val kring hur de arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande vid mobbning.
Detta examensarbete Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄng ifrÄn tre skolor i Kalmar lÀn för att undersöka deras arbetssÀtt för att förebygga mobbning. I skolans vÀrdegrund blir det tydligt att mobbning inte Àr ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen stÄr det Àven att alla skolor Àven mÄste ha ett ÄtgÀrdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock Àr utformande av denna modell helt valfri och skolorna fÄr sjÀlva bestÀmma hur de ska arbeta förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning. Skolor och kommuner fÄr dÀrmed sjÀlva bestÀmma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker dÀrmed kring vad administrationen och lÀrare övervÀger att lÀgga fokus pÄ vid valet av en specifik modell.
UrinvÀgsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer
Syftet med studien var att kartlÀgga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lÄgt antal miktionstillfÀllen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvÀgarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonÄrskvinnorna gick mer sÀllan pÄ toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgÄtt UVI. LÄg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.
SjÀlvkÀnsla hos gymnasieelever : Samband mellan elevers sjÀlvkÀnsla och syn pÄ skolan
Arbetet Àr en studie om hur gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla pÄverkar deras syn pÄ skolan inom Àmnen som inlÀrning och kunskap. Ungdomar mÄr idag inte bra och det beror dels pÄ identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hÀmma elevernas skolutveckling. Att förbÀttra elevernas hÀlsa och kunskaper genom att aktivt förbÀttra elevernas sjÀlvkÀnsla i skolan kan bidra till att elever minskar rÀdslan för att misslyckas men Àven att eleverna minskar pressen frÄn samhÀllet. Detta kan i sin tur pÄverka klassrumsklimatet till det bÀttre. Undersökningen bestÄr dels av enkÀtundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring sjÀlvkÀnsla..
Miljölagstiftning och miljöledningssystem: en studie gÀllande hur systemen kompletterar varandra pÄ transportomrÄdet
Transporter och dess pÄverkan Àr ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och vÀxthuseffekten. Ett antal politiska mÄl har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpÄverkan som transporter medför. Transporter regleras bÄde i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter Àr inte tillstÄndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och frÄn en anlÀggning eventuellt tas med vid en tillstÄndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhÄlls ingen klarhet gÀllande detta.
RöstvÀrdesdifferenser - en diskussion i ljuset av debatten rörande aktier med olika röstrÀtt
FramstÀllningen syftar till att utreda, beskriva samt utvÀrdera den argumentation som idag förs rörande röstvÀrdesdifferenser i Sverige. FramstÀllningen Àr till största delen av deskriptiv art och Àr nÀstan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgÄende med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden sÄ lÄngt möjligt appliceras pÄ verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta Àr dels att förmedla en ökad förstÄelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvÀrdes-differenser i ljuset av dagens debatt.
Skattning och aktiv dÀmpning av drivlinesvÀngningar i lastbil
SvÀngningar i drivlinan hos en lastbil pÄverkar vÀxlingskvalitén negativt. Det blir lÄngsamma vÀxlingar med dÄlig komfort. Metoder för att komma tillrÀtta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svÀngningarna och aktivt dÀmpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En matematisk modell över drivlinan har tagits fram.