Sök:

Sökresultat:

2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 2 av 179

Teknik i förskolan : medvetet eller omedvetet

Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket Àr ett mÄl som finns med i förskolans lÀroplan. Denna undersökning syftar till att bÄde ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik. I undersökningen genomfördes tvÄ observationsperioder pÄ tvÄ förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har Àgt rum, tre stycken pÄ de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som bÄde har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem ÄrsÄldern. Den fjÀrde intervjun Àr gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik.

Aktivt förvaltade fonder : Är Sverigefonder skuggfonder?

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm Àger sju av tio svenskar andelar i nÄgon fond och under fjÀrde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital Àr investerade i aktivt förvaltade fonder. MÄlet för aktivt förvaltade fonder Àr att slÄ index och genom detta ge en bÀttre avkastning Àn passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrÄgasÀtta om de aktivt förvaltade fonderna kan slÄ index. Men redan tidigare, faktiskt sÄ tidigt som 1960 talet har forskarvÀrlden pÄstÄtt att det inte gÄr att slÄ index under en lÀngre period genom aktiv förvaltning.

Ideellt engagemang ?engagemang för ett bÀttre liv? : En kvantitativ studie om det ideellaengagemangets effektpÄ individen

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

Aktivt arbete mot narkotika pÄ Ersboda anstalten

Med denna studie vill vi fÄ kunskap om det finns narkotika pÄ svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut pÄ Ersboda anstalten i UmeÄ. Vi vill Àven se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och pÄ vilket sÀtt. Vi har under arbetets gÄng anvÀnt oss av olika kÀllor, till största del har vi intervjuat personal pÄ Ersboda anstalten. Vi har Àven anvÀnt oss av material frÄn Internet och rapporter frÄn kriminalvÄrden gÀllande rÄdande drogsituation. Det som har framkommit under vÄrat arbete visar pÄ att de anstÀllda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan pÄ anstalten Àr ett problem som till stor del har med sÀkerheten att göra, men att det ocksÄ beror pÄ resursfördelningen.

Aktiv fondförvaltning inom Premiepensionssystemet

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan lÀnge varit en omdiskuterad frÄga inom privata fondsparandet. PÄ senare tid har frÄgan kommit att Äteraktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, dÄ de inte har generat en högre avkastning Àn den generella marknaden. Inom den akademiska vÀrlden har erkÀnda forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, pÄvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hÀnsyn till förvaltningsavgifterna.UtifrÄn förvaltningsavgifterna pÄvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte Àr sÄledes att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning Àn passivt förvaltade fonder, dÄ hÀnsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades pÄ dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och Ärliga förvaltningsavgifter.  Vidare anvÀnde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrÄn definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jÀmförelseindex. I enlighet med studiens syfte anvÀnde vi oss av det riskjusterade avkastningsmÄttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frÄgestÀllning. Resultatet av studien pÄvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning Àn passivt förvaltade fonder dÄ hÀnsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Hur förskolor med olika pedagogik arbetar med matematik : Montessori, Reggio Emilia och traditionell förskola

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

PÄverkar ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete arbetstillfredsstÀllelsen?

Man berÀknar att cirka 100 000 mÀnniskor Àr sysselsatta inom skogsindustrin och skogsbruket. Av dessa Àr endast 16 procent kvinnor. Regeringen har satt upp ett jÀmstÀlldhetsmÄl för skogssektorn som ej inkluderar industrierna kopplade till skogsbranschen. Vi har dÀrför valt att analysera hur ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete pÄverkar en traditionellt sett mansdominerad industri kopplad till skogssektorn. Vi har speciellt inriktat oss pÄ att undersöka hur ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen hos personalen pÄ tvÄ skogsindustriella företag. JÀmstÀlldhet kan beskrivas utifrÄn olika perspektiv.

ATT VARA F?RENAD GENOM TRO, GEMENSKAP OCH GOD FIKA: En antropologisk studie om gemenskap och kristen identitet i ett sekul?rt samh?lle

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

HÄllbar utveckling - Natur och Ätervinning : En jÀmförelsestudie kring barns- och förskollÀrares tankar och medvetenhet

Eftersom jag anser att det Àr ytterst viktigt att vÀrna om och ta tillvara pÄ vÄr natur och miljö pÄ rÀtt sÀtt, betÀmde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i vÄra förskolor Àr om Ätervinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att mÀrka nÄgon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor dÀr ett aktivt arbete med hÄllbar utveckling pÄgick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling betydde för förskollÀrarna och om de arbetade med detta pÄ förskolan. Mina undersökningar visade mig att det gÄr att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende pÄ om pedagogerna inte arbetar med frÄgor rörande natur och Ätervinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag sÄg Àven att hÄllbar utveckling som arbetsmetod Àr en bristvara i förskolor, Àven förskollÀrarnas engagemang var lÀgre Àn jag vÀntat mig. .

Reaktioner pÄ krigsupplevelser och hanteringsstrategier hos eritreanska kvinnor som aktivt har deltagit i krig

Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.

Aktivt förvaltade fonder vs. investmentbolag med aktivt Àgarskap inom oljebranschen : en studie som skildrar tvÄ investeringsformer

Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Aktivt lÀrande genom conveyance inom digitala spel : Spelares engagemang och pÄverkan av inlÀrningstekniker inom digitala spel

I detta arbete jÀmförs explicit och förmedlande (conveyance) inlÀrningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de pÄverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar frÄn början av 1970-talet visar pÄ hur aktivt lÀrande ökar deltagarens engagemang jÀmfört med vid passiv explicit inlÀrning. Mitt praktiska arbete bestÄr i att ta fram tvÄ olika inlÀrningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana dÀr spelaren fÄr prova sina fÀrdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik pÄ Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlÀrning Àr jÀmförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstÄr mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, sÀrskilt i utbildningssammanhang dÀr syftet Àr att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förstÄelse för uppgiften..

Att aktivt arbeta med lÀsförstÄelse

Studien behandlar arbetet med lÀsförstÄelse. Syftet Àr att ta reda pÄ hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse. Hur lÀrarna arbetar med att utveckla elevernas lÀsförstÄelse och om detta Àven arbetas Àmnesövergripande. Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med tvÄ lÀrare som aktivt arbetar med lÀsförstÄelse.

Varför fÄr jag aldrig hjÀlp? : -En studie av hur ofta lÀrare ger positiv uppmÀrksamhet till elever med passivt och aktivt okoncentrerat beteende.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Man kan inte Àlska alla: en studie om mobbning

Syfte med det hÀr arbetet var att försöka förstÄ och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka Àr det som mobbar och vilka Àr det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning pÄverkar den utsattes lÀrande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den hÀr studien har utförts pÄ fyra skolor.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->