Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 14 av 179
HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan? : En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan.
HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.
Ăldre individers upplevelser av vad som bidrar till den egna hĂ€lsan och vĂ€lbefinnandet
Det finns fyra hörnpelare för gott Äldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsÀttning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad Àldre individer upplever bidrar till den egna hÀlsan och vÀlbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 Är. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ?kÀnsla av att ha tillgÄng till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som Àldre?: ?leva i en bra fysisk miljö?, ?kÀnsla av meningsfullhet? och ?kÀnsla av oberoende?.
Ett liv efter skolan? : Vad som motiverar elever till ett livslÄngt intresse för fysisk aktivitet och hÀlsa
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslÀrare kan anpassa vÄr undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgÄng. Genom frÄgestÀllningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen pÄverkat eleverna?, har vi försökt finna svar pÄ bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor.MetodStudien Àr utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gÄng. Samtliga deltagare hade tagit examen frÄn den svenska gymnasieskolan.
Musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan : - om pedagogers erfarenhet av musik och hur den pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.
Beredning av aktivt kol frÄn Karibisk tall
Uppgiften var att framstĂ€lla aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna pĂ„verkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mĂ€ngd impregneringsbas i förhĂ„llande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhĂ„llandena var alltsĂ„ 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration pĂ„ 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, TecnologĂa y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen pĂ„ vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner pĂ„ grund av saltintrĂ„ng och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) Ă€r ett högporöst material som anvĂ€nds för att separera hydrofoba molekyler frĂ„n vĂ€tske-, och gasströmmar för att rena dessa eller Ă„teranvĂ€nda adsorbatet.
?Ska du inte Àta riktig mat sÄ att det blir en redig karl av dig ocksÄ?? : En kvalitativ studie om hur det a?r att vara man och vegetarian.
Bakgrund I dagens samhÀlle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebÀr att vara man. Att Àta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mÀns beteende- och konsumtionsmönster pÄverkas av vad som anses förstÀrka den upplevda manligheten. Det Àr dÀrför intressant att undersöka varför vissa mÀn aktivt vÀljer bort kött i sin kosthÄllning. Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer utforska och förstÄ hur nuvarande samhÀllsnormer pÄverkar mÀn som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, dÀr sex individuella intervjuer genomfördes.
?Sense the band, Feel the artist? : En studie om differentiering av artister online med hjÀlp av sensory branding
SyfteUppsatsens syfte Àr att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige fÄ fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt fÄ vidare förstÄelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstÀrka helhetsupplevelsen av varumÀrket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats Àr genomförd utifrÄn en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer frÄn olika delar av musikbranschen för att fÄ olika synvinklar. Samt gjort en enkÀtundersökning för att fÄ in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benÀmner som fans. Dessa tillvÀgagÄngssÀtt har kompletterats med primÀr- och sekundÀrkÀllor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillÀmpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, Àr artisten pÄ god vÀg att utmÀrka sig för bÄde fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd trÄd och ett helhetskoncept.
Valfrihetssystem inom Àldreomsorgen : Har Lagen Om Valfrihet betydelse för utvecklingen av svensk Àldreomsorg?
New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.
En fallstudie om antidiskrimineringsarbete inom finans- och IT-sektorn
Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i att diskriminerande mekanismer försvÄrar etnisk inkludering pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utlÀndsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger pÄ 18 intervjuer och 6 policydokument frÄn 16 olika företag. Studien visar att mÄngfald och antidiskrimineringsarbete ses som sjÀlvklarheter. Det Àr ocksÄ en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frÄgor inte förekommer i större utstrÀckning Àn vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Röster om BBIC - Barnets Behov I Centrum
Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.
AnvÀndaracceptans för Web 2.0
Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute pÄ Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebÀr detta egentligen? Ordet innebÀr i grund och botten en attitydförÀndring som har med hur InternetanvÀndare anvÀnder Internet och dess applikationer att göra. Det rÄder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan rÀknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bÀttre förstÄelse för ordet och dess innebörd.
Verksamhetschefers syn pÄ det komplexa genus och jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan : En kvalitativ intervjustudie
Syftet i denna studie var att ta reda pÄ hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet samt hur de ser pÄ vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen Àr fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika mÄnga Är i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollÀrare. Tidigare forskning tyder pÄ att genusarbetet inom förskolan Àr vÀldigt komplex och Àven om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jÀmstÀlld sÄ blir de istÀllet en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprÀtthÄllandet av ojÀmstÀlldhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn pÄ jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmÀrksammats i samma mÄn, Àven om det Àr dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade pÄ att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, Àven om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den nÀrmaste tiden.
Aktiv förvaltning av BRIC-landsfonder: En jÀmförelse av prestation mellan aktivt förvaltade BRIC-landsfonder pÄ den svenska fondmarknaden och respektive jÀmförelseindex under perioder av upp- och nedgÄngar 2006-2011
Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds pÄ den svenska fondmarknaden har presterat i förhÄllande till respektive jÀmförelseindex (MSCI) utifrÄn avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgÄngar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hÄllit i sig jÀmfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slÄr index i bÄde upp- och nedgÄng, samt hÄller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index tvÄ av tre perioder. Ryssland-fonderna slÄr index i uppgÄng, men inte i nedgÄng.
Idéskapandet i produktutvecklingens tidiga faser: en fallstudie av fyra livsmedelsföretag
Den ökade globaliseringen har lett till att omgivningen numera kÀnnetecknas av intensifierad konkurrens, varierande marknader, kraftfulla slutkonsumenter och snabbt förÀndrad teknologi. Med detta som grund har produktutveckling blivit en avgörande konkurrensfaktor för framgÄng eller misslyckande i mÄnga företag. Behovet av att lyssna till kunderna har blivit en nyckelfaktor för en framgÄngsrik produktutveckling. MÄnga författare menar att det Àr viktigt att slutkonsumenterna involveras aktivt i produktutvecklingsprocessen, det vill sÀga att kunden intar en aktiv roll i produktutvecklingsarbetet och blir en i teamet. Andra författare menar att företagsledningen mÄste förlita sig pÄ de anstÀlldas mentala kapacitet att skapa nya och meningsfulla idéer för att pÄ ett effektivare sÀtt kunna svara pÄ dagens snabbt förÀndrade och högt komplexa affÀrsmiljö.