Sök:

Sökresultat:

3191 Uppsatser om Aktivt lärande - Sida 37 av 213

Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Miljölagar och miljöorganisation : En studie av ett företags hantering av miljölagar.

Det stÀlls allt högre miljökrav pÄ företag i dagslÀget, bÄde frÄn myndigheter och frÄn andra intressenter. Detta pÄ grund av att förstÄelsen för miljöproblematiken har blivit bÀttre och allt fler vill hjÀlpa till i arbetet mot en hÄllbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hÄllbar utveckling Àr miljölagstiftningen. I Sverige Àr det frÀmst miljöbalken som anvÀnds som styrmedel mot ett hÄllbart samhÀlle men det har Àven kommit ytterligare lagar och bestÀmmelser frÄn EU som mÄste följas.Det Àr viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och dÀrför vÀljer mÄnga företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svÄrt att veta hur man ska arbeta med miljöfrÄgor pÄ företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.Detta Àr en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrÄgor i dag.

Klassrumsklimat

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Vikten av ett oviktat index

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett oviktat index relevans som jÀmförelsemÄtt för aktivt förvaltade fonders avkastning och förvaltares förmÄga att hitta vinnaraktier. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för framtagning av ett oviktat index (SUWX 100) som inkluderar de 100 största företagen pÄ Stockholmsbörsen. Analysen av kvantitativa data Àr av induktiv karaktÀr, och anvÀnder sig av de Sverigefonder som finns i PPM-systemet för att dra slutsatser kring det oviktade indexet som jÀmförelsemÄtt. VÄr slutsats Àr att det finns aspekter av ett oviktat index som gör det anvÀndbart som jÀmförelsemÄtt för Sverigefonder..

Genrepedagogik och matematik En litteraturstudie om genrepedagogikens pÄverkan pÄ elevers lÀ-rande i matematik

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization?s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W.

"Kla?derna go?r mannen" - Go?r kla?der politik?

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Employer branding : Vilka faktorer Àr avgörande vid val av arbetsgivare?

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumÀrke och pÄ sÄ sÀtt pÄverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. MÄnga företag arbetar aktivt med detta för att nÄ ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anstÀllda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna pÄ en attraktiv arbetsgivare? Vad Àr det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lÀgst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan mÀn och kvinnor?.

?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Inskolning pÄ tvÄ olika sÀtt FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning : pedagogers och vÄrdnadshavares upplevelser

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

System fo?r automatiska rekommendationer av nyheter och evenemang

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT V?NTA P? EN HJ?RTTRANSPLANTATION En litteratur?versikt

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Inre miljöer för lÀrande : en studie om hur sociokulturellamiljöer pÄverkar elevers lÀrande och utveckling

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

?Utan ÄterhÀmtning Àr jag en livlös socialarbetare? - ? en kvalitativ studie om hur socialarbetare pÄ sin fritid hÀmtar kraft för att i sitt arbete vara engagerade och motiverade

Detta Àr en kvalitativ studie om fenomenet ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning pÄverkar hÀlsan och motivationen samt att titta nÀrmare pÄ de faktorer som pÄverkar socialarbetarens ÄterhÀmtning. Vi har valt att avgrÀnsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har anvÀnt oss av har varit halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer och har utgÄtt frÄn fyra huvudfrÄgestÀllningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en lÀngre tid inom socialt arbete och som fortfarande Àr motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjÀlar.

"Jag kan ta hand om mig sjÀlv!" : En kvalitativ studie om kvinnliga vÀktare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer pÄ den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr följande: ?hur identifierar sig kvinnliga vÀktare med sin yrkesroll??. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förvÀntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ studie dÀr vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga vÀktare.

Monolog eller Dialog?

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->