Sök:

Sökresultat:

2749 Uppsatser om Aktivt jobbsökande - Sida 52 av 184

#dennyaskolan - en undersökning av IKT-anvÀndnings pÄverkan pÄ lÀrarrollen och svenskÀmnet

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur IKT-anvÀndning pÄverkar svenskÀmnet och svensklÀrarrollen. Med utgÄngspunkt i en tanke om ett svenskÀmne som genomgÄr ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lÀrarperspektiv. Vi har dÀrför intervjuat ett antal svensklÀrare om deras syn pÄ arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frÄgat bÄde om IKT-anvÀndningen i relation till deras roll som lÀrare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskÀmnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

?Barn gör inte som vi sÀger, de gör som vi gör? : ? En kvalitativ studie om pedagogers och lÀrares syn och agerande i praktiken utifrÄn ett genusperspektiv

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Vision-koppling till och betydelse för strategiarbete

Syftet med uppsatsen Àr att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istÀllet för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, dÀr semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primÀrdata. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur och artiklar. JÀmförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i tvÄ av fallföretagen kommer visionen pÄ ett naturligt sÀtt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.

Samtalsaktiviteter i moderna sprÄk spanska : En jÀmförelse av samtalsorganisation i samtal med respektive utan bild

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Atlas Copco möter employer branding - en strategistudie

Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan anvÀnda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhÄlla nuvarande och framtida anstÀllda.Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer brandingSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur employer branding anvÀnds pÄ företaget Atlas Copco utmed tre omrÄden: attrahera anstÀllda, kvarhÄlla och motivera anstÀllda samt utvÀrdering och effekt av strategin.Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr. Deduktiv undersökningsansats har anvÀnts. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med respondenter frÄn Atlas Copco.Slutsats: I studien i frÄga har det framkommit att Altas Copco lÀgger tonvikt pÄ att attrahera potentiella anstÀllda till skillnad frÄn att kvarhÄlla och motivera nuvarande medarbetare. PÄ samma sÀtt har det i studien framkommit att lite fokus ligger pÄ utvÀrdering och effekt av strategin..

Arbetar företag olika med Corporate Social Responsibility beroende pÄ Àgarstruktur?

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..

Restorativa andrum i staden

Syftet med denna studie har varit att belysa behovet av ett utvecklat och förbÀttrat sprÄk gÀllande utemiljöer i staden. Genom att anvÀnda ett utvecklat sprÄk skulle det vara enklare för landskapsarkitekter att stÀrka rollen för utemiljöer i stadsplaneringssammanhang. Genom att fokusera pÄ en typ av platskaraktÀr, det restorativa andrummet, hoppas jag nÄ nÀrmre i att förstÄ den komplexitet och vikt av ett förbÀttrat sprÄkbruk, och kanske Àven uppmuntra till att andra tar aktivt del i utvecklingen av sprÄket betrÀffande utemiljöer.Genom litteraturlÀsning, platsbesök i olika stÀder och jÀmförelser mellan dessa platser, kommer jag förhoppningsvis att se bra och dÄliga egenskaper som jag kan lÀra av och anvÀnda i det restorativa andrummet. Genom att definiera det restorativa andrummet ger jag mig sjÀlv rÀtten att namnge det. Som en avslutande del pÄ arbetet kommer jag att göra en planskiss pÄ ett restorativt andrum i Stockholm city.

IT och lokal demokrati - en studie av e-kommunikation pÄ kommunnivÄ

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Fair Trade - en litteraturstudie med fokus pÄ premien

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt lÀggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebÀr. Teorikapitlet bestÄr i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshÀnseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. DÀrefter en handelsteoretisk jÀmförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Man med rörelsehinder - en intervjustudie om förhÄllningssÀtt till att uppfattas som rörelsehindrad.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

LĂ€rarna och IKT

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) LÀrarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning Àr att försöka förstÄ ifall lÀrarna ser nÄgra problem med IKT, samt om man kÀnner obehag eller förtrogenhet med IKT.

Den fysiska arbetsmiljön och dess inverkan pÄ IT-studenters arbetssÀtt

Informationsteknologi branschen Àr enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sÀmst iSverige nÀr det gÀller att frÀmja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somÀven prÀglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder pÄverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna fÄ framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar pÄ tvÄ studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) pÄ VÀxjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, tvÄ skolor som tillhandahÄller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestÄende av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna pÄ skolan attleasa nya bÀrbara datorer. Vi pÄpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön pÄ deolika studieorterna.

Du och jag i relationen : OmvÄrdnad i mötet mellan sjuksköterska och patient med depression

Depression Àr ett folkhÀlsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. FörhÄllningssÀttet gentemot patienterna Àr betydelsefullt i omvÄrdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvÄrdnad i mötet med patienter med depression. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att frÀmja hopp.Resultatet visar att patienter med depression vÀrdesÀtter att sjuksköterskan tar sig tid, Àr nÀrvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna.

Massbilismen - MÀnniskans frihet eller egoism : En analys av bilanvÀndningens konsekvenser

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Förskolebarns kÀnslomÀssiga utveckling:en studie om hur pedagoger uppfattar och arbetar med barns kÀnsloutveckling i förskola

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger pÄ olika förskolor funderar kring barnens kÀnsloutveckling. För att fÄ kÀnnedom om detta anvÀnds kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Materialet bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare med inledande observationer av deras arbetssÀtt pÄ avdelningen. Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns kÀnsloutveckling Àr en viktig process. FörskollÀrarna Àr överens om att vuxnas kÀnslomÀssiga samspel med barn och en trygg och lÀrorik miljö pÄ förskolan spelar en stor roll i den hÀr processen. Pedagogerna anser ocksÄ att kÀnsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkÀnsla och inlevelse samt förebyggande av aggressivitet.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->