Sök:

Sökresultat:

2749 Uppsatser om Aktivt jobbsökande - Sida 43 av 184

Det sociala Åldrandet. En undersökning om innebörden av det sociala Ă„ldrandet och betydelsen av aktiviteter för en grupp Ă€ldre hemtjĂ€nsttagare.

Åldrandet medför sociala förĂ€ndringar för Ă€ldre mĂ€nniskor. Förluster av roller och viktiga personer i den Ă€ldres liv samt fysiska förĂ€ndringar inverkar pĂ„ hur den Ă€ldre upplever sin sociala tillvaro. SamhĂ€llet har en skyldighet att erbjuda den Ă€ldre de verktyg som behövs för att uppnĂ„ vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. För den Ă€ldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjĂ€nsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som pĂ„verkar den Ă€ldres upplevelser kring det sociala Ă„ldrandet inte innefattar nĂ„gra kollektiva upplevelser.

Att skapa en positiv lÀrandemiljö för andrasprÄkselever: en
studie av verksamma pedagogers arbetsmetoder

I vÄr studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lÀrandemiljö för andrasprÄkselever. Studiens fokus ligger pÄ att se hur lÀrare arbetar för andrasprÄkelevernas integration, sprÄkutveckling och ÀmnesinlÀrning samt att undersöka om dessa arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell och sÄledes kÀnner till forskning och pedagogik som frÀmjar andrasprÄksinlÀrning . För att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie dÀr vi intervjuade sex verksamma ÀmneslÀrare som undervisar i klasser dÀr andrasprÄkselever ingÄr. VÄr studie visar att de intervjuade lÀrarna inte har formell kompetens för andrasprÄksundervisning dÄ de inte arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell som Àr riktad mot andrasprÄksinlÀrare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andrasprÄkselevernas integration och sprÄkutveckling genom diverse stödinsatser..

Grönstruktur ur ett folkhÀlsoperspektiv

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Effektivisering av verksamheten med  hjÀlp av styrningsstrategier : En fallstudie av The Nuance Group

Det blir i dagens företag allt viktigare att fÄ anstÀllda att agera i likhet med företaget, attfÄ anstÀlldas mÄl att sammanfalla med verksamhetens. Det finns mÄnga sÀtt att gÄ tillvÀgaför att Ästadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ÀrÀmnade just för detta ÀndamÄl och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier Àr The Nuance Groupe,belÀgna pÄ fem kontinenter vÀrlden över. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrÄn fyra styrningsstrategier nÀmligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.

Att förebygga mobbning

Mobbning Àr ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning Àr dÀrför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete pÄ hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sÀtt att arbeta mot mobbning i en klass eller pÄ en skola. Det bÀsta sÀttet att motverka mobbning Àr att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder

För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.

Musik, idrott och prestation

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Lola Àr din vÀn : En studie i möjliga interaktiva filmberÀttelser med Lola Rennt i fokus

Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida ett visst mÄtt av interaktivitet Àr möjlig inom ramen för en films berÀttarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt pÄverka det. För uppsatsens syfte anvÀnds filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berÀttarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berÀttarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna Àmnas det finna svar pÄ hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle pÄverka tittarens relation gentemot filmens karaktÀrer och handling..

SprÄklig medvetenhet i förskoleklass : LÀrares arbete för att undvika elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..

Grupprogram : Studie av funktioner och anvÀndningsomrÄden

Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och anvÀndningsomrÄden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartlÀggning har gjorts över vilka funktioner som kan rÀknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som anvÀnts för att undersöka hur grupprogrammen anvÀnds ute i företagen. Ett antal företag frÄn olika branscher valdes ut för att ingÄ i undersökningen. Informationen har samlats in med hjÀlp av guidade enkÀter.

Att arbeta med genus i förskolan

Genus och jÀmstÀlldhet Àr omrÄden som finns inskrivet i LÀroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. SÄledes ligger det i förskolans uppdrag att pÄ ett eller annat sÀtt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare, yrkesverksamma pÄ olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att nÄgra arbetsomrÄden utkristalliserades, nÀmligen bemötande, böcker och sÄnger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

Upplevelser av kommunikation i öppenvÄrden för den Àldre personen med kronisk sjukdom

MÄnga Àldre personer med kronisk sjukdom vÄrdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser frÄn öppenvÄrden. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den Àldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvÄrden. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att fÄ tid och av att vÄrdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de Àldre personerna med kronisk sjukdom kÀnna medkÀnsla genom att fÄ uppmÀrksamhet och vÀnligt bemötande.

Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

"Intressant men lite flummigt" : En studie om gymnasieelevers tankar kring det vidgade textbegreppet

Dagens elever rör sig i ett samhÀlle som stÀndigt undergÄr förÀndringar och utvecklas, och dÀr Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv bÄde i och utanför skolan. Dessa förÀndringar gör att det kan vara av intresse för sÄvÀl elever som lÀrare, att vara införstÄdda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehÄlla, men Àven hur det kan integreras i svenskÀmnet.MÄlet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men Àven försöka ta reda pÄ i vilken utstrÀckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades pÄ en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever frÄn sÄvÀl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utstrÀckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

TrÀning pÄ arbetstid - nÀr möjlighet finns men vilja saknas. TrÀningsupplevelsens betydelse

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt trÀning har pÄ psykisk och fysisk ohÀlsa och möjlighet till trÀning pÄ arbetstid som mÄnga arbetsgivare erbjuder sina anstÀllda, syftade denna kvalitativa studie till att fÄ förstÄelse för vad som styr anstÀlldas vilja att delta i erbjudna trÀningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till trÀning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas sjÀlvförtroende och self-efficacy. Företagets friskvÄrdspolicy och anstÀlldas tillgÄng till aktivt stöd av friskvÄrdspersonal, sÄvÀl som utbudet av trÀningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i trÀning.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->