Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs nio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes hur idrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sin teoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), men även annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten i studien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med de intervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolor angående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio.

Syftet med uppsatsen är att beskriva förändringsagentens strategier och arbetssätt för att hantera motstånd vid en förändringsprocess. Motståndet är kategoriserat i öppet/aktivt, öppet/passivt, dolt/aktivt och dolt/passivt motstånd. Vi har använt oss av en teoretisk referensram som behandlar organisationsförändringar, förändringsmotstånd, förändringsagenter samt dess strategier och arbetssätt. Utifrån den teoretiska referensramen har vi studerat en förändringsprocess vid Norrbottensteatern, där vi har intervjuat förändringsagenten tillika teaterchefen. Utifrån vår empiriska illustration har vi funnit att förändringsagenten har använt sig av en karismatisk förändringsstrategi.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Fonder och fondsparande är något som berör nästan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrågasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jämfört med de passivt förvaltade dito verkligen är motiverade då de inte anses ge något mervärde tillbaks till sina sparare. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut är motiverade eller om en sparare istället bör välja de billigare indexfonderna. För att kunna svara på syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.

Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik. I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Man beräknar att cirka 100 000 människor är sysselsatta inom skogsindustrin och skogsbruket. Av dessa är endast 16 procent kvinnor. Regeringen har satt upp ett jämställdhetsmål för skogssektorn som ej inkluderar industrierna kopplade till skogsbranschen. Vi har därför valt att analysera hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar en traditionellt sett mansdominerad industri kopplad till skogssektorn. Vi har speciellt inriktat oss på att undersöka hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar arbetstillfredsställelsen hos personalen på två skogsindustriella företag. Jämställdhet kan beskrivas utifrån olika perspektiv.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att gestalta en pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan gestalta en pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag gestalta en pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att gestalta en pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.