Sök:

Sökresultat:

2855 Uppsatser om Aktivt förvaltade fonder - Sida 16 av 191

Effekten av organisk belastning pÄ avskiljningsegenskaperna hos aktivt slam

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Personlighetens inverkan pÄ aktivt och passivt jobbsökande, karriÀrambition och arbetstillfredstÀllelse

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers.

Fysisk aktivitet för Àldre : möjligheter till motion i StockholmsomrÄdet

SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.

sÀljledarens roll i organisation

Presentation av sÀljledaren och dennes roll i en försÀljningsorganisation. Argumentation för att sÀljledaren skall arbeta aktivt tillsammans som coach med sÀljarna ute pÄ fÀlt..

Mobbning,krÀnkningar och medlöpares betydelse

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhÀllets gemensamma vÀrderingar och anvÀnda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra mÀnniskors egenvÀrde. Mobbning och krÀnkningar Àr dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning anvÀnds inte lÀngre i juridisk mening utan har ersatts av krÀnkande behandling, vardagligt anvÀnds dock ofta begreppen som tvÄ frÄn varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Kan de inaktiva premiepensionsspararna kÀnna sig trygga? - En teoristudie utifrÄn portföljsstrategier -

Premiepensionsutredningen och Premiepensionsmyndigheten har presenterat förslag till justeringar av premiepensionssystemet med avsikt att öka premiepensionsspararnas aktivitet i förvaltandet av sin premiepension. Denna uppsats har som syfte att utifrÄn dynamiska portföljstrategier utreda om premiepensionsspararna kan kÀnna sig trygga fram till pensionen trots att de inte förvaltat sin premiepension aktivt. Strategierna har utgjort en teoretisk grund och hjÀlpt oss i analysen och bedömningen av premiepensionsspararnas aktivitet, eller snarare inaktivitet. Premiepensionssparandet har vissa generella och karakteristiska drag vilka vi har tagit stor hÀnsyn till i vÄr analys och slutsats. Strategierna Àr olika gynnsamma under olika marknadsförhÄllanden.

Att arbeta med programstrukturer pÄ teknikprogrammet

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete pÄ teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lÀrarna..

Venture capital och lÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ Venture capital i Sverige

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

Portfolio i perspektiv

Sammanfattning Med denna forskning har jag frÄn olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lÀrande. Jag har ocksÄ försökt förstÄ hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssÀtt. Intressant har ocksÄ varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frÄgor till skolledare och enkÀter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett tÀckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag anvÀnde mig av intervjufrÄgor till skolledare och enkÀter av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr för pedagoger och elever.

Fonders avkastning - en variabelanalys av fonders avkastning under ekonomisk upp- och nedgÄng

VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgĂ„ngs- och en ekonomisk nedgĂ„ngsperiod. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gĂ„s igenom.

Facebooks pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan : en kvalitativ studie om hur sjÀlvkÀnslan pÄverkas av ett aktivt FacebookanvÀndande

Facebook Àr ett populÀrt nÀtvert som mÄnga anvÀnder sig av i dagens lÀge. I och med att Facebook Àr en plats dÀr man stÀndigt interagerar med andra mÀnniskor Àr jag intresserad att ta reda pÄ hur sjÀlvkÀnslan pÄverkas av ett aktivt FacebookanvÀndande vilket Àven Àr syftet med hela uppsatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan av att anvÀnda Facebook?Vilka specifika funktioner bidrar till att pÄverka sjÀlvkÀnslan?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som jag har utfört pÄ fyra aktiva anvÀndare. I min analys har jag kommit fram till att Facebook pÄverkar sjÀlvkÀnslan bÄde positivt och negativt.

Likabehandlingsarbete i förskolan : Intervjustudie med förskollÀrare utifrÄn vÀrdegrundsfrÄgor

Normer, vÀrdegrund och miljön i förskolan Àr nÄgot som framkommer genom helastudien. Informanterna lyfter fram hur de aktivt arbetar med dessa omrÄden ur ettvÀrdegrundsperspektiv. I vÄr studie har vi sett att de funderingar som finns Àr ettdidaktiskt tÀnkande som dagligen leder till ett aktivt arbete dÀr kunskaperna kan skapaen förstÄelse i lÀrandet. Det kan bland annat innebÀra en förvÀntning i ett sammanhangoch antaganden om hur individen bör förhÄlla sig i vissa situationer och att miljön Àr enviktig del i barns lÀrande. VÄr inspiration har uppstÄtt genom tidigare forskning, blandannat avhandlingar av Dolk (2013), Hellman (2013) och Nordin-Hultman (2009) gjort.Studiens syfte Àr att granska förskolans förutsÀttningar i den vardagliga miljön somaktivt verkar för barns lika rÀttigheter och möjligheter till utveckling utifrÄnvÀrdegrunden.

Ungdomsarbetslös : En studie om ungdomars attityder gentemot handlÀggaren som representant för Arbetsförmedlingen som organisation

Den hÀr studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan pÄverkas av den sociala interaktionen som uppstÄr i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handlÀggaren pÄ Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjÀlp av elektroniska enkÀter som vi har publicerat pÄ Facebook, och lÀnkat i ett mail till samtliga studenter pÄ högskolan i Skövde. MÄlgruppen pÄ vÄra respondenter var mellan 19-23 Är och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen. Syftet med studien Àr att undersöka bland annat hur handlÀggarens engagemang pÄverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket pÄ Arbetsförmedlingen. Exempel pÄ andra variabler vi har valt att studera Àr om handlÀggarens Älder och tillgÀnglighet pÄverkar den arbetssökandes instÀllning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsÀtta söka arbete.

MÄluppfyllelsen i grundskolan ur ett studie- och yrkesvÀgledarperspektiv

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Risk Management : RevisionsbyrÄernas arbete med att hantera risker vid klientaccepterande

SAMMANFATTNINGGenom de skandaler som revisionsbranschen mött har ökande krav pÄ branschen uppkommit. Det kan finnas risker i dagens samhÀlle som inte existerat eller varit aktuella tidigare men pÄ grund av de förÀndringar som skett i samhÀllet nu framtrÀtt. Vi ville studera hur revisionsbyrÄerna förhÄller sig till dessa samt hur de finner en vÀg att hantera dem. Studiens syfte var undersöka om det finns nÄgot aktivt arbete med att hantera de risker som Àr förknippade med accepterandet av klienter, det lyder:Syftet med vÄr uppsats Àr att studera om det finns ett aktiv arbete med Risk Management pÄ revisionsbyrÄerna samt i sÄ fall hur detta gÄr till och vilka risker som de dÄ frÀmst vill undvika vid accepterande av klienter. Vi vill Àven studera hur revisionsbyrÄerna hanterar de risker som de vÀljer att acceptera.DÄ vi hade uppfattningen att det Àr ohÄllbart för revisionsbyrÄerna att inte pÄ nÄgot vis hantera de risker de stÀlls inför föll det sig troligt för oss at de större byrÄerna aktivt arbetar med Risk Management.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->