Sökresultat:
2855 Uppsatser om Aktivt förvaltade fonder - Sida 13 av 191
LÀsförstÄelse: en nyckel till framgÄng och en förutsÀttning
för att gÄ rakryggad ur skolan
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det gÄr att öka elevernas lÀsförstÄelse genom att aktivt arbeta med lÀsinlÀrning under sjuveckorsperioden som praktiken varade. Utvecklingsarbetet genomfördes under höstterminen 2003 i skolÄr 3 under grundskollÀrarutbildningens sista termin. Eftersom undersökningen avsÄg att mÀta om det gick att öka elevernas lÀsförstÄelse anvÀnde vi oss av tre olika metoder, kartlÀggning genom test och frÄgeformulÀr, ostrukturerade observationer och boksamtal. För att vi skulle fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt ingick hela klassen som bestod av 22 elever i undersökningen, men i samrÄd med praktikhandledaren gjordes en urvalsgrupp bestÄende av fem elever. Detta för att möjliggöra en uppföljning och sammanstÀllning av arbetet under denna tidsbegrÀnsade period.
Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker... En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan
Abstract
Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg
Titel: Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan
Uppsats: LL1506, 41-60p
Handledare: Rune Jönsson
Malmö LÀrarhögskola, Individ och samhÀlle. VÄrterminen 2006
Hur ser gymnasieungdomarna pÄ skolans förmÄga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frÄgor? Hur vill de förÀndra sin undervisning för att den ska bli mer underhÄllande? Detta Àr en del av de frÄgor vi arbetar med i studien, vars syfte Àr att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen pÄ gymnasieskolan. Genom att se pÄ processen hur identitet och vÀrderingar bildas försöker vi fÄ en förstÄelse hur man bÀttre skulle kunna anvÀnda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnÀra för ungdomarna.
VÄr studie har utgÄtt ifrÄn teorier om identitet, vÀrderingar och normer frÄn bl.a.
Fonders avkastning -en variabelanalys av fonders avkastning under ekonomisk upp- och nedgÄng
VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Ăven begrepp som CAPM och beta gĂ„s igenom. Detta följs av det aktuella forskningslĂ€get inom Ă€mnet.
Blyga barn : En intervjustudie om hur man upplever sig jobba med blyga barn pÄ förskolan
Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras. För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Ăven om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.
HÄllbar turismutveckling inom upplevelsenÀringen pÄ svenska vintersportdestinationer
KlimatförÀndringen hotar pÄverka oss dramatiskt om vi inte göra nÄgot nu. Vi mÀnniskor uppmuntras till att byta till miljövÀnlig el, Äka kollektivtrafik och att sopsortera. Tidigare hölls denna debatt bort frÄn turismen, men allt eftersom debatten har vuxit har Àven turismen börjat pÄverkas. Det förutspÄs att turister i allt större utstrÀckning kommer börja vÀlja resmÄl utefter dess miljöpÄverkan och dÀrav kommer de destinationer som arbetar aktivt med miljöfrÄgor att vinna konkurrenskraft. Den del inom den svenska turismen som Àr starkt hotad av den eventuella klimatförÀndringen Àr vintersportdestinationer.
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Ăldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehĂ„llsanalys
MÄnga Àldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, bÄde praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmÄga. Kommunal hemsjukvÄrd erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov pÄ ett optimalt sÀtt och möjliggöra för vÀlbefinnande och eventuellt en bÀttre livskvalitet. Studien Àr en intervjuundersökning av sju patienter i Älder mellan 77 till 89 Är som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut.
Vad styr den etiska fondefterfrÄgan? : Om vilka faktorer som som pÄvekar den etiska fondförmögenheten.
This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media?s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don?t have a significant result from the examined variables except for household wealth.
UtvÀrdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam
Den idag mest anvÀnda biologiska metoden för rening av avloppsvatten Àr processen som kallas för aktivt slam. Denna Àr normalt uppbyggd av luftningsbassÀng och sedimenteringsbassÀng. KÀrnan i processen bestÄr av mikroorganismer vars sammansÀttning varierar. Detta beror pÄ en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar sÄ kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassÀngbottnen i sedimentationssteget.
KonkurrensrÀttens övergripande syfte i EU och USA. : Konsumentskydd eller konkurrensskydd?
Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..
?En bok om dagen, en bok om kvÀllen? - en kvalitativ studie om hur förskolor arbetar med skönlitteraturen för att stimulera invandrarbarns sprÄkutveckling
I dagens samhÀlle Àr mÄnga barn i förskolan tvÄsprÄkiga. Hur kan pedagogerna i förskolan stimulera barns sprÄkliga utveckling genom skönlitteraturen? Avsikten med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogerna arbetar med skönlitteraturen för att stimulera invandrarbarnens sprÄkliga utveckling. Hur det skiljer sig mellan invandrartÀta och invandrarglesa förskolor. Metoden har varit att intervjua pedagoger pÄ förskolan och se hur dessa arbetar med skönlitteraturen som sprÄkstimulering.
Rysslandsfonder : En analys av utveckling och risk mellan Ären 1999 och 2005
Rysslandsfonder Àr en av mÄnga fonder som finns tillgÀngliga för att investera i. Ryssland har haft en starkutveckling de senaste Ären. I uppsatsen görs en jÀmförelse av utveckling och risk mellan Rysslandsfonder och den svenska markanden representerad av SIX Return index. Utvecklingen hos Rysslandsfonderna har mÄnadsvis under perioden 1999-2005 varit betydligt mer gynnsam Àn för det representerade Sverige index. Risken med standardavvikelse som en indikator för detta visar att det innebÀr en större risk att investera i Rysslandsfonder.
Det kÀnns som ett tidsfördriv : En studie om elevers instÀllning till Àmnet  idrott och hÀlsa
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar pÄ lektionerna motiverar detta.FrÄgestÀllning:? Vilka faktorer pÄverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet pÄ lektionerna?? Vad krÀvs för att eleverna aktivt ska vilja delta pÄ lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med lÄg deltagande pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjÀlp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter Àr en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehÄllet Àr för enformigt och skulle istÀllet vilja Àgna sig Ät mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstÄr inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta vÀljer att inte nÀrvara pÄ lektionerna eftersom de kÀnner sig dÄliga.
Entreprenörskap i skolan : Entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos elever i grundskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning dÄ den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska frÀmjas hos elever av alla Äldrar med fokus pÄ entreprenöriella kompetenser. Studien Àr kvalitativ och avser söka tecken pÄ tendenser till ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt utifrÄn kvalitativa intervjuer genomförda pÄ tvÄ grundskolor. Studien avser Àven söka tecken pÄ huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhÄllningssÀtt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund Àr hÀmtade frÄn en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lÀrande samt en som ej har ett betonat arbete kring Àmnet.
Kampaladefinitionen avaggressionsbrottet : Fungerar en definition frÄn 1900-talet pÄ 2000-talets krig och konflikter?
Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..
Pensionsfonder : Högre risk ger högre avkastning, eller?
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett lÄngsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som Àr baserad pÄ sekundÀrdata, som Àr inhÀmtad frÄn Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras frÄn tre olika riskkategorier, med en mÀtperiod pÄ 10 Är. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder sÄ kan man vÀl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. DÀremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bÀst sharpkvot men lÄgrisk fonderna har bÀttre Àn medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan sÀga att avkastningen i förhÄllande till risken blir lika bra eller bÀttre för att du ökar ditt risktagande..