Sökresultat:
2687 Uppsatser om Aktivt föräldraskap - Sida 60 av 180
Upplevda psykologiska effekter av karriÀrplanering efter förÀldraledighet vid en statlig myndighet
En planering av sin framtida karriÀr utifrÄn sina inre personliga förutsÀttningar kan vara vÀrdefull i en förÀndrad arbetssituation, till exempel efter en förÀldraledighet. Att öka förstÄelsen för individens egna upplevelser av karriÀrplanering kan underlÀtta för organisationer att utforma sÄdana program pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriÀrplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin förÀldraledighet. Studien baserades pÄ fem intervjuer dÀr resultatet tolkades utifrÄn tillvÀgagÄngssÀttet för induktiv tematisk analys. NÄgra framtrÀdande psykologiska effekter av programmet var en ökad sjÀlvkÀnnedom, att kunna se sin arbetssituation frÄn ett nytt perspektiv, fÄ bekrÀftelse pÄ sina vÀrderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriÀrmÄl.
Aspekter som pÄverkar anestesisjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie
Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men Ă€ven möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Ăr arbetsmiljön tillfredsstĂ€lld ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som pĂ„verkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes pĂ„ ett sjukhus i mellersta Sverige under vĂ„ren 2013, dĂ€r nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgrĂ€nserna och tidspress. Det var viktigt att ha förstĂ„else och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att Ă€ven kunna hjĂ€lpa varandra i arbetet ansĂ„gs betydelsefullt.
Kompisar eller bara klasskamrater? : Intervjuer med lÀrare om deras arbete för att stÀrka elevernas relationer i skolan.
Denna undersökning har syftet att ta reda pÄ vad lÀrare har för förhÄllningssÀtt och syn pÄ relationer mellan elever. Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer med Ätta stycken verksamma mellanstadielÀrare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det Àr att involvera det sociala i skolan och att vÀnskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat sÄ Àr det en viktig undersökning. Resultatet visar att lÀrare Àr mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer dÀr elever kan kÀnna tillhörighet. Dock gÄr arbetssÀttet nÄgot isÀr och Àven synsÀttet pÄ varför man arbetar pÄ olika sÀtt.
Institutionella demokratihÀndelser i förskoan : En studie om barns möjliheter till individualistiska demoratihÀndelser
Denna studies syfte Àr att undersöka institutionella demokratihÀndelser i förskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihÀndelser? Hur kan förskollÀrare möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollÀrare synliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihÀndelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fyra förskollÀrare frÄn en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihÀndelser under vissa förutsÀttningar. Vidare visar resultatet att förskollÀrare kan möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgÀnglig och tillÄtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frÄgestÀllning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihÀndelser i förskolan kan ske genom förskolans utvÀrderingar och dokumentationsarbete..
Demokrati i förskolan - fÄr barnen vara med och pÄverka verksamheten? : En intervjustudie med sju förskollÀrare om deras synsÀtt pÄ barns inflytande
Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige Àr ett demokratiskt samhÀlle dÀr strÀvan efter alla mÀnniskors lika vÀrde och att alla mÀnniskors röst Àr lika mycket vÀrd. Pedagogerna som arbetar pÄ förskolorna lÀgger grunden till barns demokratiska tankesÀtt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar pÄ förskolorna tillÀmpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning Àr att pedagogerna i slutÀndan ska stödja barnen att vara med och pÄverka och utvÀrdera sin egen vardag.
Brandskyddsanalys av fyra boenden i Lycksele stad
I detta examensarbete evalueras brandsÀkerheten pÄ gruppboendena Maskrosen och Ventilen samt Àldreboendena Smedsberget och Skytten i Lycksele stad. Arbetet Àr utfört pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i Lycksele kommun. För att fÄ en tillförlitlig bedömning av de fyra boendena har projektgruppen valt att anvÀnda sig av programmet ?BrandskyddsvÀrdering av vÄrdavdelningar? (BSV-vÄrd). Detta program Àr baserat pÄ olika komponenter vilka viktas med en viktningsgrad och sedan slÄs samman för att ge ett slutgiltigt Brandskyddsindex.
Vad Àr en familj? En studie om pedagogernas arbete och barns samtal om olika familjekonstellationer.
Vi har under vÄrterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frÄgor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om Àmnet.
För att fÄ en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ undersökning, dÄ vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. FrÄgestÀllningarna som vi anvÀnde oss utav Àr:
Vad Àr en familj för barnen? Vad Àr pedagogers tankar om vÀrderingar och normer, samt hur de arbetar för att fÄ in det i förskolans verksamhet.
Den pedagogiska planeringen spelar roll! : En enkÀt- och intervjustudie om elevers uppfattningar om och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska.
Elevperspektivet pÄ den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan Àr ett omrÄde som Àr relativt outforskat. Denna studie syftar till att fÄ en djupare förstÄelse om elevers uppfattningar och anvÀndande av den pedagogiska planeringen i Àmnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vÄr syn pÄ lÀrande Àr att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkÀter och dels genom kvalitativa intervjuer.
Upplevelsen av att vara beroende av vÄrd efter stroke
Stroke Àr en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje Är nyinsjuknar ungefÀr 30 000 personer. MÄnga av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vÄrd efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rÀdd för att bli en börda för andra: att kÀnna sig utsatt nÀr man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man kÀnner sig vÀrdelös: att kÀnna sig styrkt av stöd frÄn familj, vÀnner och personal: att ha svÄrt att acceptera den nya rollen, men envist kÀmpa mot oberoende.
I huvudet pÄ fyra lÀrare - en studie av uppfattningar hos lÀrare om jÀmstÀlldhetsuppdraget
Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebÀr att skolan dagligen motsÀtter sig kravet att alla elever skall fÄ en likvÀrdig utbildning.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares instÀllning till skolans jÀmstÀlldhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lÀrare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att instÀllningen hos lÀrare Àr nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jÀmstÀlldhetsuppdraget. InstÀllningen visar sig tydligt dÄ lÀrares strategier för att arbeta med jÀmstÀlldhetsuppdraget varierar beroende pÄ grad av instÀllning.
Pedagogers syn pÄ de kÀnslomÀssiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage
I dagens förskola och skola tenderar elevgrupperna till att bli allt större medan antalet pedagoger minskar. UvnÀs Moberg (2000) har i ett flertal studier visat pÄ att beröring aktiverar kroppens lugn - och - ro hormoner oxytocin. Studier vid bland annat det Amerikanska Touch Research Institutet i Miami har visat att massage har en ÄngestdÀmpande, lugnande och avslappnande effekt pÄ elever. InlÀrningen och problemlösning sker för det mesta lÀttare efter massage. VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogers syn pÄ de kÀnslomÀssiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage.
Pedagogers förutsÀttningar att motverka mobbning : En studie utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv
LÀrare Àr skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka lÀrares förutsÀttningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lÀrare fÄr pÄ organisationsnivÄ, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lÀrares uppfattningar om sin kompetens inom detta omrÄde.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie dÀr fyra lÀrare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhÄllande till tidigare forskning.Studien visar att en vÀlförankrad likabehandlingsplan Àr en god grund att vila stÀllningstaganden och ageranden pÄ, liksom en samsyn av elever dÀr pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas vÀlmÄende. LikvÀl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvÀrt inom detta omrÄde.Undersökningen pekar Àven pÄ vikten av en god kommunikation mellan rektor och lÀrare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..
Promenaders inverkan pÄ medelÄlders kvinnors hÀlsa
Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror pÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas nÄgon gÄng av frakturer pÄ grund av osteoporos. MÄnga av vÄra vanligaste sjukdomar Àr idag indirekt pÄverkade av vÄrt levnadssÀtt. VÀlfÀrds-sjukdomarna kostar idag samhÀllet oerhört mycket pengar och det Àr dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hÀlsosamma kostvanor kan vara avgörande för vÄrt framtida hÀlsotillstÄnd.
Upplevelseförmedlare inom turism: om turistbyrÄns roll i turistens upplevelser pÄ destinationen
En upplevelse bestÄr av flera faser som innebÀr att den startar redan nÀr turisten upptÀcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning pÄ destinationen som turisten befinner sig pÄ blir turistbyrÄn en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken syn turistbyrÄer har pÄ sin roll gentemot turisten i deras upplevelser pÄ destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. AvgrÀnsningsomrÄdet för uppsatsen har varit turistbyrÄer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie dÀr tre turistbyrÄer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyrÄerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten dÀr det ingÄr att förmedla upplevelser som passar kunden och dÀrmed medverka till att kundens totalupplevelse pÄ destinationen ses som god.
Att leva pÄ andras villkor Hur bostadslösa skapar status
6 Sammanfattning och diskussionVi har i vÄr studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vÄr analys fokuserade vi pÄ tre centrala statusbegrepp samt ett fjÀrde tema, vilket vi anvÀnde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. VÄra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjÀlpt oss i vÄrt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i vÄra intervjupersoners berÀttelser. Vi vill pÄ ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att vÄra statusbegrepp har till varandra.