Sök:

Sökresultat:

2687 Uppsatser om Aktivt föräldraskap - Sida 53 av 180

HÄllbar utveckling : Ett utvecklingsarbete med syfte att initiera hÄllbar utveckling i en gymnasieskola

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Att beskriva klientcentrerad arbetsterapi - En litteraturstudie

Syftet med C-uppsatsen var att beskriva genomförandet av klientcentrerad arbetsterapi.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en deskriptiv design dÀr datainsamling skett genom sökning av litteratur.I hÀlso- och sjukvÄrdslagen stÄr det: ?VÄrden och behandlingen skall sÄ lÄngt det Àr möjligt utformas och genomföras i samrÄd med patienten.?. Att arbeta klientcentrerat innebÀr en respekt för individens vilja, att arbeta tillsammans med klienten, ge information om olika alternativ samt underlÀtta för klientens beslutstagande. MÄnga av de individer en arbetsterapeut möter saknar förmÄgan att fullt ut kommunicera och/eller samarbeta. Detta stÀller krav pÄ förmÄgan, som arbetsterapeut, att arbeta klientcentrerat.Resultatet visar vikten av att se individen samt ha en god kommunikationsförmÄga dÀr arbetsterapeuten aktivt arbetar för att öka förstÄelsen.

Oavsiktlig hypotermi hos intensivvÄrdande patienter : en journalgranskning

Patienterna pÄ en intensivvÄrdsavdelning ligger i riskzonen för oavsiktlig hypotermi. De tidigare identifierade riskgrupperna Àr bland annat förekomst av kontinuerlig hemodialys, vissa sederande lÀkemedel, stor mÀngd intravenös vÀtska samt kirurgiska ingrepp i generell anestesi. Hypotermi har negativa konsekvenser för patienterna som ökad blödningsrisk, försÀmrad sÄrlÀkning samt kardiologisk pÄverkan. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hypotermi hos intensivvÄrdade patienter. En retrospektiv deskriptiv studie pÄ 583 vuxna patienter som vÄrdades pÄ en intensivvÄrdsavdelning nÄgon gÄng under 2009 genomfördes.

Hur förskollÀrare uppfattar pojkars och flickors rollek

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva förskollÀrares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek dÀr vi lÀgger fokus pÄ rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgÄngspunkt frÄn Elkonins tre stadier i rolleken i Äldern fyra till sex Är som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. UtifrÄn detta har vi intervjuat förskollÀrare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattar att det Àr vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Förekomst av omvÄrdnadsdata i nationella kvalitetsregister

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Storytelling och varumÀrkesuppbyggande - Ett perfekt partnerskap?

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumÀrkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumÀrkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet Àr att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan anvÀndas för att bygga ett starkt varumÀrke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan anvÀndas effektivt.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr ett fallföretag, FjÀllrÀven, intervjuats inom Àmnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumÀrkesuppbyggande dÀr varumÀrkesidentitet och varumÀrkeskapital beskrivs mer ingÄende. DÀrefter redogörs det hur storytelling anvÀnds som strategiskt verktyg.Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumÀrkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen..

Idrottens betydelse för livstillfredsstÀllelsen hos vuxna personer med fysiska funktionshinder

Arbetsterapeuter har aktivitet som fokus och deltagande i aktiviteter kan leda till ökad livstillfredsstÀllelse. I den betydelse som begreppet livstillfredsstÀllelse anvÀndes i denna studie var en individ tillfredstÀlld antingen i livet i allmÀnhet och/eller inom ett specifikt omrÄde (domÀn). Studiens syfte var att undersöka hur vuxna personer med fysiska funktionshinder upplevde att handikappidrotten pÄverkade livstillfredsstÀllelsen. Undersökningsgruppen bestod av 22 deltagare i Äldrarna 20-75 Är som hade fysiskt funktionshinder och som deltog aktivt i nÄgon form av idrott. I studien skattade deltagarna sin tillfredsstÀllelse genom Fugl-Meyers sjÀlvskattningsinstrument LivstillfredsstÀllelse 11 (Li Sat-11) samt ett egenkonstruerat frÄgeformulÀr om hur idrotten pÄverkade de olika domÀnerna i LiSat-11.

Fritidshemmets möjlighet att komplettera skolan i idrott och hÀls : en studie utifrÄn sex fritidspedagogers perspektiv

Studien inriktar sig pÄ hur sex fritidspedagogerna ser pÄ elevers hÀlsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hÀlsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i tvÄ olika kommuner dÀr sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att fÄ fritidspedagogernas Äsikter och för att fritidspedagogerna skulle fÄ möjlighet att komplettera sina svar utifrÄn deras behov. NÄgra nedslag i forskning pÄ omrÄdet i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hÀlsoutveckling kan det positivt inverka pÄ eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hÀlsa. Resultatet efter vÄra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hÀlsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, nÀringsrikt mellanmÄl och samtalar med eleverna om deras hÀlsa.

Lek pÄ förskolan ur ett genusperspektiv : En observations- och intervjustudie av sex pedagogers Äsikter och bemötande av pojkars och flickors lek

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek Àr och om de ser nÄgon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de sjÀlva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill Àven se om det gÄr att se nÄgon skillnad i hur pedagogerna tillrÀttavisar barnen beroende pÄ kön. Valet att anvÀnda oss av tvÄ förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fÄtt kontinuerlig utbildning via förelÀsningar och litteratur bemötte barnen pÄ ett neutralare sÀtt Àn förskolan som inte hade fÄtt samma tillgÄng till utbildning. Vi valde att anvÀnda oss av intervjuer och observationer för att fÄ sÄ mycket information som möjligt.

"Att lÀsa Àr att skriva" : En studie om vad lÀsning och skrivning Àr, ur barns perspektiv

Syftet med den hÀr studien Àr att förstÄ och beskriva hur lÀsning och skrivning framtrÀder för barn. Vi vill veta vad lÀsning och skrivning Àr, sett ur barnets perspektiv. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att nÀrma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen sÄ som de framtrÀder för barnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att intervjua femÄriga barn.

Viral Marknadsföring

Bakgrund: I massmedia har det pÄ senare tid börjat uppmÀrksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts nÄgra studier om vad begreppet egentligen innebÀr. Syfte: Att ge en innebörd Ät begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan pÄverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. AvgrÀnsningar: I denna studie har vi avgrÀnsat oss genom att sÀga att teorierna kring viral marknadsföring endast gÄr att applicera pÄ Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter.

"We don't want more of that sort here" : Homosexuellas upplevelser av vÄrdgivares bemötande i vÄrden

Homosexuellas upplevelse av vÄrdgivares bemötande i vÄrden kan innebÀra bÄde ett lidande och vÀlbefinnande utifrÄn den vÄrdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vÄrdgivares bemötande i vÄrden. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns bÄde vÄrdande och icke vÄrdande upplevelser av bemötandet i vÄrden, dock dominerar det icke vÄrdande bemötandet. VÄrdtagare har upplevt ett gott bemötande dÀr vÄrden har övertrÀffat deras förvÀntningar och en god vÄrdrelation har skapats.

Att delta eller att bara ta del ? En studie om eDeltagande pÄ de svenska riskdagspartiernas webbsidor

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lÄgt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. PÄ senare Är har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning pÄ problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vÀgar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) Àr ett nytt begrepp som bland annat Àr tÀnkt att frÀmja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivÄer av ett eDeltagande som kan uppnÄs, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.

Religionskunskap ur livsÄskÄdningsperspektiv : Om livsÄskÄdningarnas plats i lÀromedel för religionskunskap

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

SprÄkteknologi för myndigheters hemsidor : En studie av verktyg som kan underlÀtta för personer som inte har svenska som modersmÄl att sjÀlvstÀndigt anvÀnda e-tjÀnster

PÄ svenska myndigheter arbetar man aktivt med att erbjuda sina kunder möjligheter att göra Àrenden via Internet. FörsÀkringskassans egna studier tyder dock pÄ att personer som inte har svenska som modersmÄl Àr en grupp som i stÀllet vÀljer att komma in pÄ kontoren för att utföra sina Àrenden, Àven om Àrendena Àr relativt enkla. Den hÀr studien undersöker hur sprÄkteknologiska hjÀlpmedel skulle kunna underlÀtta för den hÀr gruppen att anvÀnda tjÀnster pÄ Internet.För att ta reda pÄ hur nysvenskar sjÀlva ser pÄ sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper dÀr deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer dÀr en person med sprÄksvÄrigheter försöker göra sina Àrenden pÄ Internet skulle kunna se ut. NÄgra olika sprÄkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna anvÀndas pÄ Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->