Värderingar och organisationskultur är två begrepp som blir allt vanligare och mer använda i dagens företag och organisationer Värderingars innebörd kan variera från högt till lågt och ibland känns det mer som ett begrepp organisationer slänger sig med för att låta bra istället för att leva som de lär. Vår undersökning syftar till att undersöka hur värderingar och därmed också organisationskultur uppkommer och förmedlas till anställda på telekombolaget Symsoft. Vi tittar även på skillnaden på de värderingar som kommer från företagets ledning jämfört med hur de anställda uppfattar värderingarna.Vi har i studien använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört tio semistrukturerade intervjuer med anställda och chefer på Symsoft. Vi har även genomfört deltagande observationer under studiens gång då vi tillbringat mycket tid på Symsofts huvudkontor i Kista. Vi analyserade materialet med hjälp av etnografiska metoder och de teorier vi utgått från.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

Nordea beskriver i sina mål att de strävar aktivt efter att ha högt motiverade medarbetare. Frågan är vad det är som motiverar medarbetare? Inom Nordea är de två vanligaste yrkesgrupperna personlig bankman och placeringsspecialsist. En stor skillnad finns mellan de två eftersom personlig bankman erhåller månadslön medan placeringsspecialister får en månadslön och en prestationsbaserad lön. Syftet med denna uppsats är att studera vad medarbetare själva uppfattar som motiverande respektive demotiverande.

Titel: Det är insidan som räknas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens.

För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar.Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ?vilka hinder finns??, ?hur används befintlig IT som stöd?? och ?vilken påverkan har motivation, belöning och bestraffning på kunskapsdelning??.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3.

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri.

Detta arbete är en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte är att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen är att arbetsformen kan vara ett inlärningshinder om eleverna bara får arbeta efter denna metod..

Socialt arbete är ett ombestritt ämne. Begreppet har visat sig vara svårt att definiera och en samstämmig bild av vad socialt arbete innebär står inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras är många och således syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda på hur det sociala arbetet förhåller sig till definitionsfrågan i både forskning och praktik. Studien följer frågeställningarna angående hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och även hur det sociala arbetet påverkas gentemot definitionsfrågan. Studien har utförts utifrån en så kallad triangulering där både en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

I denna uppsats ställer jag mig frågan hur manlighet gestaltas och återges i de relationer som visas i musikvideor på MTV. Jag har som syfte att på ett så mångskiftande sätt som möjligt analysera och återge relevanta mönster bundet till frågeställningen. Valet av manligt perspektiv grundas utifrån en personlig uppfattning om att detta perspektiv kommer i skymundan i den allmänna diskussionen kring den mediala påverkan. Musik och musikvideor som medieform har genom dagens globalisering möjliggjort för ett stort antal människor en gemenskap och en samhörighet kring det musikaliska. Normer och värderingar kring exempelvis manlighet konstrueras och delges därmed i ett större sammanhang.

Klimatet förändras och kommer så att göra även om vi idag slutar med våra utsläpp. Vi behöver därför anpassa oss till de förväntade förändringarna för att undvika risker för människor och skador på samhällssystem. I Malmö väntas temperatur, nederbörd och kanske också luftkvalitet ändras. Detta arbete behandlar de atmosfäriska klimatförändringarna. Därför har exempelvis havsvattennivåhöjningen uteslutits i detta arbete trots att den kommer att ha stor påverkan på Malmö. Stadsträd kan inverka positivt på stadsklimatet och lindra effekter av klimatförändringar.

SAMMANDRAGSyftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande.

När det gäller utbildning är det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar.

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance.

Att lära sig att läsa är att stegvis öppna dörrar mot nya världar, nya upptäckter och nya kunskaper. Sagans underbara värld är enligt mig en av portarna som kan öppnas för en magisk färd mot förmågan att kunna läsa och uttrycka sig i skrift. I fantasins och sagans värld kan vad som helst hända vill jag hävda. Jag har i detta arbete valt att fokusera på pedagogens syn på sagan som pedagogiskt verktyg för barns språkutveckling. Använder man sig av sagan och i så fall på vilket sätt? Tidigare forskning har visat att sagan ofta i samband med leken stärker barnens språkutveckling.