Den socialt kompetente har hög social status, många vänner, ett funktionellt beteende och sociala förmågor så som empati och hjälpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebär bland annat känslomässiga och beteendemässiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick två arbetsminnestest samt fyllde i en självvärderingsenkät som mäter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonårings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begränsades till att mäta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt två sociala förmågor; prosocialt beteende och initiativtagande.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Uppsatsens titel: Leverantörens varumärkesstrategi ? En studie om hur konsumenters beteende kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brandsKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E)Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarFörfattare: Amanda Andersson och Rebecca DanielssonHandledare: Christine TidåsenExaminator: Bertil HulténDatum: 2014-05-26Nyckelord: Private Label, National Brands, Varumärkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet Bakgrund: Varumärkesutbudet på hyllorna i dagligvaruhandeln har förändrats. Denna uppsats fokuserar på hur en konsuments beteende gällande varumärkena private label och national brands ser ut. Vidare utgår uppsatsen från hur konsumentens beteende kan påverka leverantörens varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Syfte: Examensarbetets syfte är att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan påverka en leverantörs varumärkesstrategi gällande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gällande hur leverantörer kan hantera sin varumärkesstrategi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Denna rapport beskriver användandet av artificiella neurala nätverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att låta självständiga individer sträva efter att uppnå samma mål. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger även till grund för boidsen i detta projekt. Då beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet påverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nätverk. Arbetet jämför även de två neurala nätverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nätverk.

Titel: Fondförvaltare som ägare - en undersökning om fondförvaltares syn på sin ägarroll ochsitt ägaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella ägarna fört en passiv ägarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmänhetens krav på aktivt ägande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella ägarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp på kapitalmarknaden då de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala ägandet ibolag noterade på svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprättat en ägarpolicy.