Goal-Oriented Action Planning (GOAP) är en AI-arkitektur som tillämpar ett måldrivet beteende åt agenter i spel. Mål uppnås genom att planer med åtgärder genereras med hjälp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport är att undersöka hur två sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som används är dels en miljö där agenter simuleras, samt ett test där planer genereras för samtliga implementerade mål utan rendering och simulering av agenter. Data som utvärderas är bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.Utvärderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt är 38 % snabbare än IDA* vid planering av åtgärder i GOAP.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Inom emotionssociologin anses känslor utgöra en grundläggande drivkraft bakom mänskligt beteende -såväl kärleksfull altruism som dysfunktionellt våld. I denna studie undersöks våld i den nära relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv där syftet äratt belysa, förklara och förstå emotioner som drivkraft till våld i nära relationer. En innehållsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med våldsutövare i nära relationer. Innehållsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och våld där hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till våld i nära relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmänskliga relationer och oförmåga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för våldsamt beteende..

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende. Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman?s Type A-test and Carver?s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor?För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna.

I dagens samhälle är många barn i förskolan tvåspråkiga. Hur kan pedagogerna i förskolan stimulera barns språkliga utveckling genom skönlitteraturen? Avsikten med undersökningen är att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogerna arbetar med skönlitteraturen för att stimulera invandrarbarnens språkliga utveckling. Hur det skiljer sig mellan invandrartäta och invandrarglesa förskolor. Metoden har varit att intervjua pedagoger på förskolan och se hur dessa arbetar med skönlitteraturen som språkstimulering.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom. .

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE.