Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande Aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande Aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande Aktiviteter för lärarna.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga Aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra Aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga Aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre Aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra Aktiviteter i hemmet.

Det här examensarbetet handlar om fysiska Aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska Aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska Aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska Aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga Aktiviteter hos kvinnor med långvarig smärta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 år. Kvinnorna fick berätta om sina erfarenheter av förändringar i dagliga Aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?Förändrat umgänge och Aktiviteter med andra?, ?Utförandet av Aktiviteter är förändrat? och ?Förändrad aktivitetsrepertoar?.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala Aktiviteter. Med sociala Aktiviteter åsyftas enskilda Aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma Aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

I detta arbete studeras förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande Aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete är att lyfta fram förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande Aktiviteter i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur ser två förskollärare på läs- och skrivförberedande Aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivAktiviteternas roll? Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande Aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år samt gjort två observationer på samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollärare och lärare i grundskolans tidigare har olika syn på läs- och skrivförberedande Aktiviteter i förskolan.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala Aktiviteter. Med sociala Aktiviteter åsyftas enskilda Aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma Aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande Aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska Aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna Aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna Aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan Aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur Aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera Aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa Aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa Aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa Aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa Aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa Aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa Aktiviteter som åtgärd.

Syftet med denna studie var att ta reda på erfarenheter av delaktighet i vardagliga Aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrån de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga Aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, där de fick berätta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga Aktiviteter. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstå aktivitet, att anpassa Aktiviteter, att be om hjälp i Aktiviteter. I resultatet visade det sig att några av deltagarna valde att avstå från att utföra vissa vardagliga Aktiviteter beroende på olika funktionsnedsättningar som var relaterade till deras sjukdom.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan Aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur Aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera Aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken mån algebraiska Aktiviteter förekommer på Samhällsprogrammet på ett gymnasium. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklärare som undervisar i matematik B på Samhällsprogrammet. En textanalys av lärobok och lärarhandledning, som används på det aktuella programmet, har också gjorts med avseende på algebraiska Aktiviteter. Resultatet visar att det på den aktuella skolan förekommer en del Aktiviteter som variation till enskild räkning i läroboken. Resultatet visar också att de Aktiviteter som är mest förekommande är av karaktären transformerande.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka Aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av Aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av Aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade Aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla Aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla Aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla Aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla Aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla Aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla Aktiviteter ger personen positiva känslor?.