Syftet med den här undersökningen är att studera lärare och elevers syn på utomhuspedagogik i skolans senare år. Jag valde att inrikta mig på två intervjuer med lärare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkät, som elever i årskurs nio fick svara på. Resultatet visar att eleverna är positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De känner sig piggare och mår bättre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda på skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat på förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv på förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare som undervisar elever i klasserna F ? 6 använder sig av den närliggande naturen i sin undervisning. Vi vill också få fram dessa lärares syn på utomhusundervisning och få ta del av deras erfarenheter inom ämnet. Ett subjektivt urval av lärare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades därefter. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder sig av den närliggande naturen i undervisningen på olika sätt och i varierande omfattning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med äldres aktiviteter på kommunens särskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet verksamma inom kommunens särskilda boenden i Norrbottens län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som påverkar äldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att främja de äldres aktiviteter? och ?Främjandet av äldres aktiviteter kräver samverkan i organisationen?.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus..

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

I Sverige och i Finland sker den konventionella grisproduktionen inomhus i huvudsak på två sätt, antingen genom integrerad produktion eller genom specialiserad produktion. Den kon-ventionella utegrisproduktionens struktur och förekomst skiljer sig däremot mer mellan län-der. För att få en ökad kunskap om skillnaden mellan den konventionella produktionen av grisar inomhus och utomhus kommer de två produktionssystemen i den här litteraturstudien att jämföras med avseende på miljö, beteende, produktivitet, hälsa och ekonomi. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns med konventionell pro-duktion av grisar utomhus och konventionell produktion inomhus. Skillnader i beteende och hälsa som härrör från produktionssystemen diskuteras i arbetet.

Syftet var att beskriva erfarenheter från föräldrar med långvarig smärta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen påverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt åtta kvinnor mellan 37-52 år intervjuades. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen får ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrån egna förutsättningar?, ?Behov av stöd från andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen får ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushållsaktiviteter.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Bakgrund Löpning har blivit en allt mer populär motionsform. Skillnader mellan vilka löpförhållanden man springer i finns dock. Löpning utomhus på plant underlag genererar större energiutgifter jämfört med löpning på löpband i samma hastigheter. Det krävs en justering på löpband för att kompensera för den minskade energiåtgången. Syfte Syftet med undersökningen är att kunna ange en lutningsprocent eller en viss hastighetsökning vid löpning på löpbandet för att kompensera för de minskade energiutgifterna jämfört med plattmarkslöpning utomhus.Metod En experimentell studie på 20 vana löpare som deltog i 11 olika löptester i olika förhållanden, utomhus och på löpband.

Syftet med vår studie är att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag på en förskola är inte den andra lik och inte minst pedagogers syn på utevistelse skiljer sig åt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagogerna är positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur använder pedagogerna sin närmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom området visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför något till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer från semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger på tre olika förskolor i olika kommuner.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.