Sökresultat:
8708 Uppsatser om Aktiviteter i det dagliga livet - Sida 26 av 581
?Det kan kännas som att man bara spelar gammal musik här ? : ? En studie om komposition inom klassisk instrumentalundervisning på musikhögskolan.
Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.
Implementering av IKT i förskolan : Pedagogernas syn på implementeringen
Syftet med arbetet är att undersöka om IKT implementeras på förskolorna, på vilket sätt verktygen används och om läroplansmålen som berör IKT området följs. Fokus i undersökningen är pedagogernas syn på användandet av IKT i förskolans verksamhet. För att få svar på syfte och frågeställningar utfördes en enkätundersökning på fyra förskolor. Av 53 utdelade enkäter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det står i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola.
Äldre och aktivering - Vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande.
Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.
Vilka aktiviteter utför unga arbetssökande och hur upplever de sina aktiviteter? - Pilotstudie där fyra arbetssökande ungdomar beskriver sin vardag.
Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens aktiviteter.
"både spännande och skrämmande" : En intervjustudie om operationssjuksköterskors erfarenheter av skiftarbete
Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet.
Aktiviteter ger mening i vardagen - En kvalitativ studie om aktiviteters betydelse för ungdomar som vistas på institution : Activities give meaning in everyday life - A qualitative research of the significance of activities for adolescents residing in ins
Aktiviteter är betydelsefulla för ungdomar som vistas på institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsättning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förändra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhället. Syftet med denna studie är att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som är placerade på institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas på institution. Studiens metodansats bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som tjänstgör på ett HVB-hem (Vård och boende) för ungdomar.
Livet efter en hjärtinfarkt - En litteraturstudie
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell.
Sambanden mellan hälsorelaterad livskvalitet och studenters nöjdhet med ekonomi, sysselsättning och det sociala livet
?Bara du har hälsan är allting bra.? Stämmer detta? Hälsa har länge betraktats som avsaknad av ohälsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet består av många komponenter, tre som nämns ofta är ekonomi, sysselsättning och det sociala livet. Denna studie ämnar utröna hur sambanden ser ut mellan hälsa och nöjdhetsområdena ekonomi, sysselsättning samt det sociala livet. En enkätstudie utfördes på 98 studenter som skattade sin hälsa och nöjdhet.
Det dagliga mötet på förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers och föräldrars uppfattningar kring mötet.
Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet.
Att leva med fibromyalgi - kvinnors och mäns upplevelser
Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med diagnosen ADHD med fokus på verksamma strategier
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus på verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förändring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.
Vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom: en litteraturstudie
PTSD innebär ett stort lidande för många människor. Sjukvården kan i många fall inte identifiera dessa personer. Det råder brist på kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från flera olika traumatiska händelser, med både kvinnor och män, analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Människors upplevelser av att leva med dialysbehandling
Människor med kronisk njursvikt behöver dialysbehandling för att överleva. Det är en behandlingsform som kräver integration av det dagliga livet vilket påverkar både den sjuka och personens anhöriga. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva hur människor med njursvikt upplever livet med dialysbehandling. En litteratursökning gjordes från vilken tio kvalitativa ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet framkom. Dessa artiklar analyse-rades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.
Att leva med stomi
Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förändringar i form av förlust av kontroll, rädsla och osäkerhet samt förändrad självbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir därmed att undervisa och vägleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir därför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebära stora fördelar vid bemötande och omvårdnad av dessa patienter. Stomi är en konstgjord öppning som är kirurgisk anlagd på buken där avföring töms. Stomin kan vara temporär eller permanent och fås till följd av exempelvis olika sjukdomstillstånd så som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.
Förskolegården en plats för lek och lärande : En studie om hur förskollärare använder utemiljön som verktyg för barns lek och lärande
I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi läsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien är att undersöka hur nio förskollärare i södra Sverige uttrycker att de använder sig av förskolegården i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lärande.Våra frågeställningar är följande:? Hur anväder föskolläarna föskolegåden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollärarna tillvara på barnens intresse på förskolegården?? Hur ser föskolläarna påsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien anser att det sociala samspelet är viktigt. Flera av förskollärarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang är av stor betydelse i barnens lek.