Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillvÀxt i Stockholm vÀcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning Àr att utifrÄn individens upplevelse fördjupa förstÄelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats Àr hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nÄ en ökad förstÄelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

Abstrakt:Syftet med denna kvalitativa studie Àr att genom intervjuer undersöka hur kvinnor i rÀddningstjÀnsten upplever att kön konstrueras i deras vardagliga arbetssituation samt hur de förhÄller sig till organisationens maskulinitetsnormer. Med hjÀlp av Joan Ackers teorier kring genusifierade organisationer samt hur en konstruktion av könsskillnader upprÀtthÄlls och reproduceras i det dagliga livet belyses kvinnornas arbetssituation. Genom Raewyn Connells teorier kring maskulinitet samt den hegemoniska maskuliniteten beskrivs hur den rÄdande genusordningen skapar ett mönster i samhÀllet som sÀtter etiketter pÄ mÀnniskors beteenden, men Àven hur det Àr möjligt att bryta sig loss ur detta mönster. Det finns ett antal initiativ tagna frÄn ansvariga myndigheter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden i den svenska rÀddningstjÀnsten, för att organisationen pÄ ett bÀttre sÀtt ska spegla det samhÀlle den verkar i. För att kunna förÀndra en historiskt könsprÀglad organisation krÀvs dock en förÀndring pÄ djupet, en förÀndring av de strukturer som genomsyrar samhÀllets attityder till genus..

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om hur sexÄringar uppfattar de tidsbegrepp som lÀraren anvÀnder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att fÄ svar pÄ elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag anvÀnt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frÄgestÀllning Àr:Hur uppfattar sexÄringen tidbegrepp som datum, veckodag, mÄnad, Ärstid och Är?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexÄringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som anvÀnds vid anvÀndandet av almanackan i den dagliga samlingen.NÀr det gÀller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förstÄelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lÀrorik arbetsomrÄde. .

Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

MÄnga företag vill marknadsföra sina produkter och tjÀnster via Internet. För en nÀtbutik rÀcker det inte med att finnas pÄ webben, utan det krÀvs ocksÄ att nÀtbutiken Àr anvÀndarvÀnlig och attraktiv. För att underlÀtta produktionen av en sÄdan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. VÄra egna erfarenheter tyder dock pÄ att mÄnga nÀtbutiker inte alls Àr uppbyggda efter dessa. DÀrför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen anvÀnds av webbyrÄer och varför.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en folksjukdom som karaktÀriseras av nedsatt lungfunktion. Det finns olika orsaker till sjukdomen, varav rökning Àr den dominerande. KOL pÄverkar inte bara patienters fysiska hÀlsa, utan Àven deras psykiska och sociala vÀlbefinnande. Kunskapen kring patienters erfarenheter av KOL Àr otillrÀcklig, för att sjukvÄrdspersonal skall kunna bemöta patienter pÄ ett professionellt sÀtt krÀvs en ökad kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga pÄ hur unga vuxna ser pÄ livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data frÄn fem kvalitativa intervjuer och anvÀndning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan pÄ familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen gÄr till nÀr man har slÀkt i olika lÀnder kommer ocksÄ att belysas. En viktig del av studien Àr Àven hur man kommunicerar och upprÀtthÄller ett transnationellt slÀktskap..

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sÀtt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutÀndan dess innebörd information har förlÀngts i form av bÄde tid och rum, dÄ mÀnniskan inte i samma utstrÀckning Àr beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebÀr i stora drag att dela upp ett övergripande mÄl i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall Àven hur). Att koordinera innebÀr att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sÀtt att kommunicera och organisera förÀndras Àven möjligheterna till att koordinera, dock Àr det problematiskt att veta hur tekniken bör anvÀndas för att pÄ bÀsta sÀtt stödja detta, alltsÄ vilken roll IKT bör ha i koordinationen.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De Àr kroniska och uppkommer i skov dÄ tarmslemhinnan blir inflammerad och sÄrig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmÀrtor. Behandlingen gÄr ut pÄ att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. DÄ dessa sjukdomar pÄverkar det dagliga livet sÄ pÄverkas ocksÄ den individuella hÀlsorelaterade livskvaliteten, vilket mÀter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hÀlsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts dÀr tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt pÄ befintlig forskning. De har lÀsts, sammanfattats och analyserats dÀr likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman Àr Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att ÄterstÀlla sin livskvalitet.

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.