Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter.En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats.Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker..

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

WAD är det engelska namnet på pisksnärtsrelaterade symtom som i dagligt tal kallas för Whiplash. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka olika typer av sjukgymnastiska behandlingsmetoder det finns och vilken/vilka som har högst bevisvärde vid behandling av långvarig WAD. Metod: Artiklar söktes i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar bedömdes enligt PEDro-skalan vars resultat omräknades till SBU:s skala för bevisvärde. Resultat: Artiklarna visade att för långvarig WAD fanns många olika typer av sjukgymnastisk behandling såsom träning med individuell eller generell inriktning, traktion och träning med slynga.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Omvårdnad strävar efter att öka personers upplevelse av hälsa, och en viktig del av hälsobegreppet är upplevelsen av välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva effekten av strukturerad fysisk aktivitet på välbefinnande hos personer inneliggande för tillnyktring och abstinensbehandling på en beroendeenhet samt upplevelsen av att delta i dessa aktiviteter. Studien använde både en kvantitativ och kvalitativ ansats där effekten av strukturerade aktiviteter studerades med kvantitativ ansats medan upplevelserna av att delta i aktiviteterna studerades med kvalitativ ansats. Antalet deltagare var 20 uppdelade i två grupper, en interventions- och en kontrollgrupp. Interventionen bestod av 30 minuters promenad fyra gånger under en vecka.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av psykosociala problem hos hepatit C-smittade.

Med hjälp av denna studie ska det klargöras vilka effekter butiksaktivteter kan ha på försäljningen i butiker inom livsmedelsbranscher. Vi har utformat två olika exponeringar i två ICA nära butiker. Exponeringarna har baserats på AIDAS-modellen i stor utsträckning samtidigt som vi studerade relevant teori om marknadsföring i butik har vi utformat våra exponeringar. Vi har tittat närmre på hur sinnesmarknadsföring kan påverka vid dessa aktiviteter. Butiksaktiviteterna har varit en tyst och en högljud exponering av maträtten "Korv Stroganoff".

Uppsatsen undersöker hur elevernas medievanor på fritiden avspeglas i deras skrivna texter i skolan. Studien är gjord i en årskurs 4 i en sydsvensk stad. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna i uppgift att skriva en egen text utifrån rubriken ?Min önskedag?. Texterna har därefter analyserats med hjälp av textanalytiska metoder, med fokus på tema, attityd och värderingar.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av.

SammanfattningCorporate Social Responsibility (CSR) är ett arbetsområde som drar mer och mer intresse till sig, inte minst med inköp och leverantörer i fokus. Ett stort antal akademiska artiklar hanterar ämnetCSR och företag utsätts dagligen för situationer som kräver omfattande CSR-aktiviteter. Dessaaktiviteter skall inte enbart neutralisera hot kopplade till CSR utan även skapa positiva effekter för företaget inom detta område. Litteratur och artiklar inom området fokuserar på hur globala företagintegrerar sociala- och miljöfrågor i deras leverantörskedjor, ofta genom en så kalladuppförandekod (Code of Conduct, även kallad CoC), som leverantörer måste följa för att få leverera till företaget. Trots att artiklarna är många inom ämnet, finns det få som diskuterar hurimplementeringen av dessa uppförandekoder och CSR-frågor skall gå till.

Studiens syfte var att undersöka hur olika trädgårdsrelaterade program inom kriminalvård kan vara utformade och hur dessa program påverkar de intagna. Studien är designad som en litteraturstudie kompletterad med intervjuer och erfarenhetsberättelser från intagna och personal på fängelser. I resultatet framkom att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan vara utformade i rehabiliterande syfte, som yrkes- eller utbildningsinriktade program, arbete eller som alternativ till annan sysselsättning. Erfarenheter från personal och intagna samt forskning visar i denna studie att trädgårdsterapi och trädgårdsrelaterade aktiviteter inom kriminalvård kan gynna de intagna. Hälsoeffekter som framkom var bland annat bättre samarbetsförmåga, ökad socialisering och minskad stress.

Patienter med förmaksflimmer finns inom alla områden i hälso- och sjukvården och allmänsjuksköterskan kommer troligen att träffa på dessa i sitt yrke. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer samt vilket kunskapsbehov de har angående sin sjukdom. Metoden är en litteraturstudie enligt Goodmans (1993) sju steg. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell rörande dagligt liv ? funktionellt hälsotillstånd används som teoretisk referensram.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.