Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

Långvarig smärta påverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smärtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smärta upplevdes ifråga om utförande/tillfredsställelse före och efter smärtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades på aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de två först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förändring från de tre övriga. Metod: Studien baseras på data som insamlats med instrumentet COPM på personer med långvarig smärta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsställelse förändrades i de flesta fall positivt med gruppförändringar på mellan 1 och 3 skalsteg i medianberäkningarna.

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare.

Att drabbats av en stroke har stor inverkan på det dagliga livet. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva personers upplevelser av att hantera dagligt liv efter en stroke. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att sträva efter att få kontroll över kroppen, att hitta sin roll i relationen till andra, att finna strategier för att bemästra tillvaron. Resultatet visar att funktionssnedsättningar efter stroken medförde att det blev svårare att hantera, de dagliga aktiviteterna blev svåra att utföra och personer som drabbats av stroke blev mer beroende av andra. För att bemästra tillvaron användes olika strategier.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

Att drabbas av obotlig sjukdom är omvälvande. Det skapar nya behov och förutsättningar i livet. Palliativ vård innebär att ge vård som skapar harmoni inför döden, mening till livet och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalitet hos patienter i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar från 2 olika databaser användes för att sammanställa den kunskap som finns gällande påverkan på livskvalitet hos patienter i palliativ vård.

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Bakgrund: En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd som drabbar både män och kvinnor. Efter en hjärtinfarkt kan den fysiska orken och det sociala livet påverkas. Ibland kan den som drabbats behöva hjälp med att ta sig igenom de psykiska påfrestningar som sjukdomen innebär samt att ändra sin livsföring. Om sjuksköterskan vet hur patienterna upplever sin vardag efter en hjärtinfarkt kan sjuksköterskan lättare hjälpa patienter igenom sin rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att få patienters syn på det dagliga livet efter genomgången hjärtinfarkt samt på sjukvårdens och närståendes betydelse för deras livsstilsändring. Metoden: Empirisk intervjustudie med en kvalitativ och kvantitativ ansats. Semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide användes vid intervjuerna.

Kronisk smärta är vanligt förekommande bland befolkningen och kan ge stor påverkan på det dagliga livet. Personer med kronisk smärta blir ofta överkänsliga i det centrala nervsystemet (central sensitisering). Läkemedlet capsaicin är potent för att lindra smärta och lugna ett överretat nervsystem. Syfte: Att utvärdera effekten av capsaicinkräm på självskattad smärta och aktivitetsnivå hos patienter med långvarig, benign smärta från rörelseapparaten. Metod: Av 40 tillfrågade personer valde 13 att delta.

Hjärt- och kärlsjukdomar och däribland hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Successivt har stora framsteg gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt vilket har lett till att dödligheten minskat. En hjärtinfarkt orsakas av en blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar i något av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer för hjärtinfarkt är övervikt, rökning, diabetes, fysisk inaktivitet och stress. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.

Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande.

Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen.