Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk Aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk Aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk Aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk Aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk Aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk Aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination.

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk Aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk Aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk Aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk Aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk Aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk Aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk Aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk Aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska Aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk Aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk Aktivitet.

Fysisk Aktivitet förknippas med en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det är viktigare att ha en god kondition än att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar på utbredd stigmatisering och negativ särbehandling av tjockapersoner, bland annat hos träningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk Aktivitet hos tjocka personer. Den här studien utgickfrån fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk Aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pojkar respektive flickor i årskurs 4 upplever fysisk Aktivitet. För att granska detta har vi intervjuat och observerat elever i två mindre kommuner i Norrbotten. Genom denna undersökning ville vi försöka förstå elevernas inställning till, samt upplevelser av fysisk Aktivitet. Detta för att vi i vårt kommande arbetsliv i framtiden kan komma att få leda idrottslektioner och andra fysiska Aktiviteter. Vi har kommit fram till att eleverna i den aktuella åldern är positiva till att vara fysiskt aktiva, studien har också gett oss en fördjupad kunskap i området.

Fysisk Aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk Aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska Aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk Aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Bakgrund: Fysisk Aktivitet på Recept, FaR, är en metod där fysisk Aktivitet ordineras på motsvarande sätt som ett läkemedel. Övervikt och fetma ökar hos befolkningen och ungefär en tredjedel är inte tillräckligt fysiskt aktiva, vilket leder till ökade hälsoproblem.Syfte: Undersöka effekten av Fysisk Aktivitet på Recept i kombination med att ha träffat en receptmottagare, med avseende på självskattad hälsa, fysisk Aktivitet, stillasittande och motivation.Metod: Empirisk studie med material från hälsoenkäter utfördes, vilka 143 deltagare (18-81år) besvarade vid start och efter tre månader.                         Resultat: Hälften av deltagarna hade ökat sin fysiska Aktivitet efter tre månader. Totalt minskade 28 % av hela gruppen sitt stillasittande, det självskattade allmänna hälsotillståndet förbättrades och motivation till ökad fysisk Aktivitet var stor. Deltagarna minskade också sitt midjemått och BMI under studietiden.Slutsats: Att ha fått FaR i kombination med att ha träffat en receptmottagare visade sig efter tre månader ha haft effekt på deltagarnas levnadsvanor.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk Aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk Aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk Aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk Aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk Aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, Aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande Aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Fysisk Aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska Aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk Aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska Aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska Aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska Aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk Aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk Aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska Aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk Aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk Aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk Aktivitet.

Fysisk Aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska Aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska Aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk Aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk Aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk Aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk Aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk Aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.