Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk Aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk Aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk Aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk Aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk Aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk Aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk Aktivitet. Genom den pedagogiska Aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska Aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras..

Introduktion/bakgrund: Fysisk Aktivitet är all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, det har många positiva yttringar på kroppen, dess organ och vävnader. Definitionen av fysik träning är Aktivitet som syftar till att öka den fysiska prestationsförmågan. Fysisk inAktivitet är idag ett stort samhällsproblem. Motivation är en faktor som påverkar en individ i en livsstilsförändring när det gäller fysisk träning. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera den fysiska kapaciteten och motivationsnivån hos inaktiva unga vuxna under en åtta veckors träningsperiod.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk Aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk Aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska Aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk Aktivitet på recept.

Bakgrund: Fysisk Aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska Aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska Aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers fysiska Aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska Aktiviteten.Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk Aktivitet?MetodMetoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla Aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk Aktivitet, vilket sker under dessa Aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana Aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastAktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk Aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk Aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden. Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain..

Bakgrund. Fysisk Aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk Aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inAktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska Aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Den Konduktiva Pedagogiken är ett kombinerat terapeutisk och pedagogiskt rehabiliteringsprogram som riktar sig till alla människor som har någon form av rörelsehinder som till exempel Cerebral Pares. Den Konduktiva Pedagogiken har funnits i Sverige i över tio år. Trots metodens framsteg i Aktivitet och självständighet och trots metodens effektivitet när det gäller delaktighet hos barn och vuxna med Cerebral Pares har den inte fått någon framträdande position i Sverige. Studiens syfte var att studera den Konduktiva Pedagogikens möjligheter till ökad Aktivitet, självständighet och delaktighet hos barn med rörelsehinder utifrån arbetsterapeutiska grundantaganden. Resultatet visade att samtliga deltagare hade förbättrat sin Aktivitetsförmåga, självständighet och delaktighet genom sin träning enligt den Konduktiva Pedagogiken.

Denna studie handlar om barns fysiska Aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk Aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna Aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

Bakgrund: Genom fysisk Aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk Aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk Aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen.