Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

Syfte: Syftet är att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sätt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lärande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lär barnen bäst i samspel med varandra där de är aktiva och använder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik påpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebär att bara vara ute, utan att växla mellan undervisning inomhus och utomhus för bästa inlärningsprocess.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts.

Kantzoner har en lång tradition i odlingslandskapet och används i dag som en miljöåtgärd som finansieras med ersättningar för att minska näringsläckage från åkrarna och bevara biologisk mångfald. Behovet av denna typ av åtgärder är en konsekvens av människans utnyttjande av naturen, där denna formats för att anpassa mänskliga behov med begränsad hänsyn för hur naturen påverkas av detta. Metoder för hållbar utveckling efterfrågas och med detta i åtanke tillägnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med värden för både miljö och människa.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat där de mänskliga insatserna bidrar med positiva värden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de värden som produceras i kantzonen. Resultatet visar på att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar näringsläckage och ökar den biologiska mångfalden. Potentialen för kolinbindning beräknas vara 31% högre i gräsmarker jämfört med åkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring på 95 ton/hektar.

 Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism.Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer.Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elevers relation till friluftsliv i skolan och på fritiden.? Hur är elevernas inställning till och upplevelse av friluftslivsundervisningen i skolan?? Vad har eleverna för erfarenheter av friluftsliv från sin uppväxt, fritid och skolgång?? Finns det något samband mellan hur mycket friluftsliv man har utövat under sin uppväxt och inställningen till och upplevelsen av friluftslivet i skolan?MetodVi har i denna studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en generaliserbar bild av vårt urval och för att kunna utföra statistiska beräkningar. Vi använde en enkät som behandlade frågor om elevernas erfarenheter, upplevelser och inställning till friluftsliv. Enkäten delades ut till 225 elever som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, fördelade på två gymnasieskolor i en förort söder om Stockholm.ResultatResultatet av denna studie visar att eleverna överlag är positivt inställda till friluftslivsundervisningen i skolan, och att majoriteten av eleverna har positiva upplevelser från det friluftsliv de har utövat. Några skillnader mellan män och kvinnor hittades inte.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Friluftsliv är ute i naturen där upplevelsen av naturen är viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jämförelse eller prestation med tävling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lärare tycker och tänker om friluftsliv i skolan på idrotten, främst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hälsan. I studien har jag valt att använda mig av kvantitativ metod, det vill säga enkäter till elever, lärarna har jag inriktat mig på att intervjua. Studien har omfattat två stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkäter genomförts och bearbetats samt intervjuer med två stycken lärare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som något bra för hälsan.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Enkäten formulerades för att utifrån svaren kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, åt mellan alla de grupper som jämfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna på landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lägenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar än tjejer att de påverkats av andra, och kompisar har påverkat mest.