Många företag integrerar idag en social och miljömässig aspekt i sin verksamhet, utöver vad som krävs enligt lag. Det har blivit viktigare för företag att visa sitt engagemang för att gynna hållbar utveckling samt att se till att människor behandlas på ett sätt som anses etiskt rätt. Detta i och med att företagens intressenter, till exempel kunder och aktieägare, blivit allt mer medvetna och ställer större krav. Att arbeta med ett sådant ansvarstagande kallas för att arbeta med Corporate Social Responsibility, vilket förkortas CSR. CSR-arbete förekommer bland annat inom kosmetikabranschen där det miljömässiga, sociala och etiska ansvaret står i fokus, men även det ekonomiska är viktigt eftersom företaget också har ett ansvar gentemot sina aktieägare.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt Aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att Aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Inledning: Internt upparbetade immateriella tillgångar har fått en alltmer betydande roll för värdeskapandet i dagens företag. Trots detta tillåter inte IAS 38 Immateriella tillgångar att dessa erkänns i balansräkningen. Författarna till Initial Accounting for Internally Generated Intangible Assets (IAIGIA) anser att detta medför att ett företags verkliga värde inte avspeglas i dess redovisning, och föreslår därför att en reformering av nuvarande standard bör genomföras.Syftet med denna uppsats är att jämföra förslagen i IAIGIA med IAS 38 för att konkretisera vilka skillnader i regleringen ett eventuellt införande av IAIGIA skulle medföra. Dessutom förs en diskussion om dessa förslag i ljuset av den aktuella debatten på ämnet. Uppsatsens huvudfråga formuleras som följer: Vilken är skillnaden mellan IAS 38 och Initial Accounting for Internally Generated Intangible Assets? Sekundärt ställs frågor om IAIGIA:s styrkor och svagheter, om förslaget utgör en tillfredsställande lösning på erkännandeproblematiken samt om det finns några andra lösningsförslag.Metod: Med utgångspunkt i en kvalitativ metodansats har de båda skrifterna IAIGIA och IAS 38 granskats samt jämförts, och utmärkande skillnader har tagits fram.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.