Bakgrund: Lärare talar gärna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lång och till viss del gemensam historia. Går det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ämneslärare på gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium där det ingår en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lärarna i en intervju säger om sin klassrumspraktik och se hur några retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.

Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

SammanfattningExamensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att genom en tudelad studie undersöka hur det globala fenomenet Anonymous framställs och gestaltas i svensk nyhetsmedia, jämfört med hur deras aktiva deltagare framställer rörelsen. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar; Hur framställs Anonymous i svensk nyhetsmedia? Hur framställs Anonymous av sina aktiva deltagare? På vilka sätt överensstämmer respektive skiljer sig dessa framställningar åt?Material Då uppsatsen innehåller en tudelad studie består analysmaterialet av två olika material. Det ena materialet består av 28 tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna. Det andra materialet består av tre intervjuer med tre olika personer som identifierar sig som aktiva inom Anonymous.Teori & metod Jag har använt kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta de två materialen.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte..

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.