BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulär med ämnesdidaktiska frågor, då ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om småkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal då momentet genomförs. Undersökningen är gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag där processen dokumenterades med hjälp av ljudupptagningar vid arbetslagsträffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkät till pedagoger. Arbetslaget använde de ämnesdidaktiska frågorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus låg på att barnen skulle få en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Förskollärarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det därmed, något förändrat för förskolans verksamhet, kan användas för att utveckla den ämnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmärksamheten mot småkrypen bl. a vad gäller utseende, beteende och benämning.

BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning.Det skulle vara intressant att om några år, då Premiespar-fonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande..

Hur ser arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn är i behov? Dessa är frågor som ligger till grund för vårt arbete. Syftet med vår undersökning var att få större kunskap om vilket arbetssätt som anses gynnande för barn i behov av särskilt stöd och gråzonsbarn samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att gynna språkutveckling hos dessa barn. Språkutveckling innehåller många delar, motorik, ton, rytm m.m. Det är ett väldigt stort nät av många delar som ska samarbeta för att språket ska fungera.

Att vårda barn inför operation kräver att anestesisjuksköterskan kan förstå barnets livsvärld och bemöta eventuell oro. Första gången som ett barn kommer i kontakt med sjukvården kan upplevas som skrämmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlättar inför operationen för både barnet och deras föräldrar. Informationen till barnet är en viktig del i den preoperativa delen och måstes anpassas till barnets ålder.

Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

Syfte: Syftet är att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sätt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lärande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lär barnen bäst i samspel med varandra där de är aktiva och använder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik påpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebär att bara vara ute, utan att växla mellan undervisning inomhus och utomhus för bästa inlärningsprocess.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva individers upplevelse av insjuknande i, den aktiva fasen samt tillfrisknandet från Anorexia nervosa (AN), vidare var syftet att granska kvalitén avseende urvalsmetod i de ingående artiklarna. De femton ingående, vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Scopus. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Insjuknandet i, den aktiva fasen och tillfrisknandet samt nio stycken underkategorier. I resultatet framgick att individer med AN använde sin sjukdom till att hantera olika känslor genom de tre faserna. Under insjuknandet beskrev många individer med AN avsaknaden av kontroll i sitt liv och att de använde sjukdomen för att återfå känslan av kontroll.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.