Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen ärPå vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i åldrarna 16-20 år (M=17,29). Försökspersonerna var av både manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara på tre olika frågeformulär (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende.

I växtfamiljen Solanaceae ingår en rad giftiga växter. Några av dessa arter har spelat viktiga historiska roller, som berusningsmedel, läkemedel och heliga växter. I denna rapport behandlas alruna (Mandragora officinarum), belladonna (Atropa belladonna), bolmört (Hyoscyamus niger) och spikklubbor (Datura spp.). Dessa växter har mycket liknande ämnessammansättning, vilket har lett till liknande användning runt om i världen. Många kunniga farmaceuter har hittat relevanta medicinska användningsområden för växterna genom historien, främst som smärt- och spasm-dämpande medel. Andra har hittat religiösa användningsområden för dem, som hallucinogener och religiösa symboler. De så kallade häxorna, sägs ha använt vissa av dessa växter, bland annat till de beryktade flygsalvorna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben.

Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket. Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord. Resultatet visade att det inte finns något i nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga nautiker i begränsad omfattning.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare.

Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

Syftet med arbetet är att undersöka om uppväxtmiljön har någon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda på detta har vi valt ut fyra skolor. Två skolor i en större stad och två skolor på landsbygden. Undersökningsgruppen är barn, 10 år, och för att ta reda på deras motoriska färdigheter har vi använt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning). I vår kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.