Titel: Från vision till illusion, en studie om hur ett utvecklingsprojekt ramats om i mediernaFörfattare: Moa VennergrundKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 53Syfte: Hur har de lokala medierna omförhandlat och byt ram av Formens hus?Metod: Kvantitativ innehållsanalys och diskursanalysMaterial: Nerikes Allehanda och Filipstads tidning mellan år 2004-2011.Huvudresultat: En tydlig omramning har gjort av Formens hus i de lokala medierna där en förändring skett i dels tilltalet i artiklarna, dels i vilken bild de lokala tidningarna porträtterar Formens hus och utveckling, dels vilka aktörer som får uttala sig i artiklarna, dels vilka som framställs som aktiva och passiva, och slutligen har studien kunnat visa att det skett en förändring i hur Formens hus representeras. Detta som ett resultat av en maktförskjutning i vilka som uttalar sig i medierna i fallet Formens hus..

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill även studera om pedagogerna skapar lärandesituationer för barnen under lekens gång.Vårt syfte är att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfällen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgår från två frågeställningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lärandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och använt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfällen.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Det blir allt vanligare att kommuner använder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier används för spridning av krisinformation på kommunal nivå samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen når kommuninvånarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som är aktiva i sociala medier samt med tre i ämnet insatta personer visar på att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag används i relativt liten utsträckning. Det beror, enligt kommunerna, främst på att få kriser drabbat kommunerna sedan användningen av sociala medier påbörjades.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..