Sökresultat:
2078 Uppsatser om Aktiva mötesplatser - Sida 35 av 139
Premiepensionen : Lönar det sig att vara en aktiv sparare?
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om avkastningen Àr högre för en aktiv premiepensionssparare Àn för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen Àr 2001 ? 2009 och förutsÀtter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behÄller dessa. En viktig avgrÀnsning som görs i studien Àr att ingen hÀnsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod dÄ den baseras pÄ numeriska sekundÀrdata och studien Àr av deduktiv karaktÀr eftersom utgÄngspunkten Àr i teorin och inte empirin.
"Bara det svÀnger sÄ"- Fem jazzmusikers relation till jazzen i 1960-talets Malmö
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur förhÄllandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö sÄg ut samt hur musikerna sjÀlva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om Àmnet. Jag har vidare studerat om det gÄr att utlÀsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det gÄr att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik dÀr social bakgrund inte spelade nÄgon roll och klass var inte heller nÄgot som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse dÀr musiker möttes över generationer..
Vilken b?belförankring har tr??nighetslÀran? : en ?ntervjuund?rsökning med fyra aktiva b?belbrukare
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av hur djupt troende mÀnniskor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. FrÄgorna som Àr relevanta för min intervjuundersökning Àr följande:Jesu gudomlighet Àr nÄgot centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frÀlsa mÀnniskan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?TreenighetslÀran definierar Gud som Treenig i bemÀrkelsen tre personer (hypostaser) i ett vÀsen, (ousia) hur överensstÀmmer detta med Bibelns sÀtt att tala om Gud enligt informanterna?GÄr det att utlÀsa i Bibeln att den Helige Ande Àr en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prÀsten) Arius menade att Sonen Àr underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.
Utomhusmatematik : En kvalitativ studie om lÀrares syn pÄ utomhusmatematikens roll i undervisningen
Matematikundervisningen i den svenska skolan Àr ett omdebatterat Àmne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som Àr lÀmpligast och bÀst frÀmjar elevernas kunskapsutveckling. Den hÀr studien Àr inriktad pÄ arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som Àr aktiva i grundskolans Är 1-3 ser pÄ utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker Àven vad lÀrare ser för möjligheter och svÄrigheter med denna arbetsmetod.
Barnet i vÄldet : ? En kvalitativ studie om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet nÀr barn upplever vÄld
AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna pÄ fyra förskoleavdelningar Àr uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer pÄ fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskollÀraren. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete Àr:Vilket innehÄll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollÀrare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vÄrt examensarbete visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika verktyg för att fÄnga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn pÄ samlingarna vilket gör att innehÄllet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god sprÄkutveckling för barnen..
Den stora utmaningen Àr att verkstÀlla : Parboendegaranti utifrÄn ett professionellt perspektiv
Inledning: Outsourcing av IT kan medföra kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och tillgÄng till ny kompetens. Dock rapporterar mÄnga företag att deras outsourcing har misslyckats nÄ upp till förvÀntade servicenivÄer och kostnadsbesparingar.Syfte: Denna studie avser undersöka varför kostnader associerade med outsourcing av IT i mÄnga fall Àr högre Àn vad företag förutspÄr.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fem aktörer aktiva inom outsourcing av IT samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ÀmnesomrÄdet.Resultat: Företag som outsourcar IT underskattar ofta konsekvenserna av förlorad kÀrnkompetens, kostnaderna orsakade av avbrÀck i den övriga verksamheten samt komplexiteten i att formulera och övervaka outsourcingavtal. Detta kan till viss del förklara varför kostnaderna associerade med outsourcing av IT ofta blir högre Àn vad företag initialt förutspÄtt..
Ju fler desto bÀttre? : En kvantitativ studie om gruppstorlekens betydelse för elevers prestationer
Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.
Nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen - prissÀttning och vÀrdeutveckling pÄ lÄng sikt
Uppsatsen analyserar nyintroduktionerna pÄ Stockholmsbörsen mellan 1992 och 1995 och deras prissÀttning och vÀrdeutveckling pÄ 10 Ärs sikt i syfte att undersöka hur kapitalmarknaden historiskt sett har lyckats med att marknadsprissÀtta företag som har sökt sig till börsen. Central för analysen Àr hypotesen om informationseffektivitet vid prissÀttningen av nyintroduktioner och den dÀrav följande vÀrdeutvecklingen. Resultaten pÄvisar inga systematiska avvikelser ifrÄn de förvÀntade avkastningarna enligt CAPM. Informationen om nyintroduktion i kombination med egenskapar som MV, P/B, betavÀrden, börsklimat under introduktionsÄret eller branschtillhörighet rÀcker inte för att framgÄngsrikt tillÀmpa aktiva handelsstrategier som realiserar signifikanta överavkastningar under nÄgot av de 10 Ären som följer pÄ nyintroduktionen eller över hela livslÀngden upp till 10 Är..
Normalinseringen av hot och vÄld inom socialtjÀnsten
Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.
AffÀrsutvecklares betydelse för inkubatorföretag
Syftet med uppsatsen var att undersöka affÀrsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrÄn inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade Àven till att ta fram ett verktyg för att mÀta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av sÄvÀl öppna frÄgor som enkÀtfrÄgor. EnkÀtfrÄgorna sammanstÀlldes i ett verktyg som tagits fram för att utvÀrdera affÀrsutvecklares betydelse.
Liberia Hopp om fred
Denna uppsats Àr en fallstudie som behandlar de medlingsförsök som gjorts i konflikten i Liberia. Syftet Àr att med hjÀlp av olika teorier om medling hitta förklaringar till varför medlingen misslyckats. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning Àr varför de otaliga försöken att medla till en konfliktlösning inte har lyckats? Vi ser Àven pÄ hur andra internationella och regionala aktörer som FN, ECOWAS och USA har pÄverkat fredsavtalen.VÄrt resultat visar pÄ att det internationella samfundets med USA och FN i spetsen inte varit speciellt aktiva i konfliktens tidiga skede. Detta har lett till att ingen tillrÀcklig press har satts pÄ parterna i förhandlingarna och avtalen dÀrför har misslyckats.
PiteÄ stads Hantverksförening
Uppsatsen handlar om PiteĂ„ stads Hantverksförening frĂ„n Ă„r 1877 fram till föreningens 50-Ă„rs jubileum 1927. Ă
r 1877 gick hantverkarna och fabrikörerna i PiteÄ samman och grundade PiteÄ stads Hantverksförening. Syftet med föreningen var att vÀrna om yrkenas förkovran, hantverkets framtid och utveckling, den enskilde hantverkarens inflytande samt medlemmarnas utbildning. Genom PiteÄ stads Hantverksförening levde gesÀllproven vidare och mellan Ären 1877-1927 delade föreningen ut 111 gesÀllbrev till lÀrlingar som ansökt om att bli gesÀller. Föreningen inrÀttade Àven en kostnadsfri undervisning för lÀrlingarna, grundade ett eget bibliotek, samt bidrog till att det inrÀttades ett folkbibliotek i PiteÄ stad.
LÀrares syn pÄ progression i historia & matematikundervisningen : En intervjustudie med sex grundskollÀrare
UtgÄngspunkten för detta examensarbete vilar pÄ den nuvarande lÀroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgÄr det att skolans urval nÀr det gÀller innehÄll och organisering bÄde inom och mellan skolformerna ska utgÄ frÄn ett progressionstÀnkande. Samma tÀnkande ska Àven skolans undervisning utgÄ frÄn. Studiens problemomrÄde behandlar vilken roll lÀrarna fÄr i Ästadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lÀrarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollÀrare i historia och matematik ser pÄ progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förÀndrade kunskapssyn, frÄn behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.
Stora barngrupper : Har de stora barngrupperna nÄgon betydelse för de yngsta barnens lÀrande?
VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.
Gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar
Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlĂ€rning intensifierats och sĂ€rskilt fokus har Ă€gnats Ă„t metakognition och mer specifikt i en riktning mot lĂ€rares och elevers uppfattningar. Ă
tskilliga studier har sagt sitt och det rÄder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lÀrande. Sett till en sÄdan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhÄlla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan pÄverka den beteendemÀssiga relationen till det matematiska lÀrandet. I ett led att finna svar pÄ det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkÀtundersökning pÄ ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmÀssigt förhÄller sig till den egna inlÀrningen pÄ kvalitativt skilda sÀtt, att mÄnga elever har felaktiga uppfattningar och att det Àr möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lÀrandet..