Sök:

Sökresultat:

2558 Uppsatser om Aktiva hundägare - Sida 37 av 171

Att sÀga ifrÄn - ett sÀtt att utvecklas? : En studie om varför uppstÄr populism i KungÀlvs kommun?

   Den hÀr fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i KungÀlvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i KungÀlvs kommunfullmÀktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invÄnare i kommunen röstat pÄ ett populistiskt parti och efter valet finns det numera tvÄ aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den hÀr studien riktar sig frÀmst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intÄg i kommunfullmÀktige beror pÄ rikstrenden, dÄ det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt brÄk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjÀlp av kÀnda forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att tvÄ nya partier har fÄtt grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för mÄnga olika Äsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje Àr grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invÄnare i sakfrÄgor, har utvecklat populismen inom KungÀlvs kommun..

Fysisk aktivitet och droger

AnvÀndningen av droger har de senaste Ären minskat bland unga men samtidigt dör fler Àn nÄgonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar Àr narkotikaanvÀndningen högre Àn i andra delar av landet. Drogproblematiken Àr en viktig och aktuell frÄga dÄ den orsakar skador bÄde hos individen och i samhÀllet. Ett sÀtt att arbeta med frÄgan grundar sig pÄ en hÀlsopromotiv synvinkel dÀr bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och anvÀnda droger. Syftet med studien Àr att kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

AlltsÄ jag vill gÀrna trÀna men? jag Àr för lat!

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frÄgestÀllning var: vilka faktorer pÄverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes tvÄ stycken mer specifika frÄgor: Finns det nÄgra skillnader, nÀr det gÀller faktorer som pÄverkar skolelevers idrottsvanor, beroende pÄ hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i Äldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass pÄ samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den lÄg i ett omrÄde med svag socioekonomisk status och hög invandrartÀthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Cannabis och oral hÀlsa - En överblick över fysiologisk pÄverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis Àr för drog samt en överblick över fysiologisk pÄverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhÄlan. Exempel pÄ sjukdomstillstÄnd som cannabisbrukare Àr utsatta för Àr gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans. Cannabis pÄverkar nÀstintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulÀra- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt pÄverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) pÄ det kardiovaskulÀra systemet kan leda till en hjÀrtrusning pÄ grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har Àven en direkt pÄverkan pÄ immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt pÄ makrofager, T- och B-lymfocyter. Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan.

Hela kroppen behövs för att lÀra: studie av fyra skolors
aktiva arbete med daglig fysisk aktivitet

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera fyra skolor i Norrbotten som arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi valde att inrikta oss mot skolor för de tidigare Ären, som har rörelse som ett prioriterat mÄl i undervisningen. VÄrt undersökningssÀtt var intervjuer och vÄra respondenter var rektorer, lÀrare och elever pÄ de aktuella skolorna. Ett av mÄlen med undersökningen var att hitta bra arbetsmetoder för att integrera rörelse med andra Àmnen. VÄrt resultat visar att skolorna behöver en drivande person - en eldsjÀl - som brinner för Àmnet i frÄga.

Facebook Àr en scen och vi blott aktörer : Facebooks inverkan pÄ individers identitet

Studiens syfte var att utifrÄn en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nÀtverksidan Facebook pÄverkar deras sociala identitet. Studien Àmnade Àven ge kunskap om huruvida individer förvÀntas framstÀlla sig pÄ ett visst sÀtt pÄ nÀtverksidan och om denna framstÀllning överensstÀmmer med deras identitet i övriga livet.     TillvÀgagÄngssÀttet i studien var semi-strukturerade intervjuer med Ätta aktiva anvÀndare av Facebook i VÀstra Götalands lÀn. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom dÄ respondenterna berÀttade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmÀn bild av anvÀndandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvÀrd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-anvÀndare inte Àr helt medvetna om hur mycket nÀtverksidan faktiskt pÄverkar dem.

Fysisk aktivitet under graviditeten : En deskriptiv studie av gravida kvinnor i en storstadskommun

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. DÀrför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivÄ och om den pÄverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns Älder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades Àven om det förelÄg nÄgon skillnad betrÀffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas Äldersgrupper.FrÄgestÀllningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det nÄgon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gÀllande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivÄns pÄverkan pÄ barnets födelsevikt.3.

Faktorer som pÄverkar förskolebarns möjlighet till fysisk aktivitet

I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.

Kommunikationspolicyn : En studie av svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys med utgÄngspunkt i samtida forskningsperspektiv

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Sociala medier ger dig sparken : En fallstudie om riktlinjer för sociala medier

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att jĂ€mföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionĂ€rer med manliga pensionĂ€rers upp­fattningar om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa frĂ„n deras egen skolgĂ„ng och kartlĂ€gga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien Ă€r del av ett pilotpro­jekt om Ă€ldres hĂ€lsa vid Örebro universitet. FrĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Hur pĂ„verkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung Ă„lder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre Ă„lder (65 Ă„r och uppĂ„t)?Vilka ytterligare faktorer kan pĂ„verka mĂ€nniskan sĂ„ att man som Ă€ldre Ă€r fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum pĂ„ Örebro universitet. I studien har tvĂ„ fokusgrupper ingĂ„tt, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.

HÀlsa pÄ lika villkor? : Vuxna med funktionshinder och deras upplevelser av fysisk aktivitet

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Ja, ja, jag kan, en gul knapp sa att du slapp!

SagoupplÀsning och dockteaterförestÀllning kan öppna en förtrollande vÀrld och vÀcka barns fantasi, det kan ocksÄ fÄnga deras uppmÀrksamhet pÄ olika sÀtt dÀr man kan fÄ dem att börja frÄga och reflektera över sin omvÀrld. VÄrt syfte Àr att undersöka hur sagoupplÀsning respektive dockteaterförestÀllning kan fÄnga barns uppmÀrksamhet. Vi undersöker Àven eventuella likheter och skillnader, och vill ocksÄ observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vÄr underökning har vi varit ute i tvÄ omgÄngar pÄ en förskola med 15 barn i Äldern 3 till fem Är. Vid sagoupplÀsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterförestÀllningen framfördes Rödluvan och vargen.

Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Hur pÄverkas vÄrd- och terapihundar av sitt arbete och hur uppfattar föraren hundens kÀnslor?

Today's research on animal assisted interventions (AAI) has focused on the positive effects on humans. Dogs used for AAI are an expanding market, but the research on this area hasn't followed the increasing use. The few studies on dogs in this field mostly observed their cortisol-levels and are very ambiguous. I have observed the behaviour of dogs working with AAI compared to when they are off-duty to see how they are affected by their work. Their handlers where also told to make an assessment of the dog's emotions during the session.

Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->