Sökresultat:
1220 Uppsatser om Aktiv utemiljö - Sida 66 av 82
?Social kompetens Àr en process dÀr man aldrig bli fullÀrd": En kvalitativ studie om hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet.
Idag har vi helt annan syn pÄ utbildning och arbete Àn tidigare, mÀnniskan förvÀntas att vara aktiv inom utbildning, lÀrande och fÀrdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra mÀnniskor, olika mÀnniskor bidrar pÄ olika sÀtt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lÀrare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmÄgan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · PÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra vuxenutbildning, sÄ att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden.
Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper
Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.
Reala optioner och bioteknik - Betydelsen av flexibilitet vid vÀrdering av bioteknikbolag
Denna uppsats Àmnar vÀrdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta vÀrde förhÄller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. MÄnga bioteknikbolag Àr smÄ forskningsbolag och har Ànnu inte kommersialiserat nÄgra produkter. Bolagens verksamhet Àr behÀftad med hög risk. Dessa bolag Àr beroende av att inhÀmta kapital frÄn investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar Àr att företagens tillgÄngar och potential kan vÀrderas.
En hermeneutisk litteraturstudie av det konstnÀrliga spelrummet : lekrum mellanrum lÀranderum
I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vÄr omvÀrld och oss sjÀlva kan ta form i vÀxelspelet mellan vetenskaplig och konstnÀrlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av sprÄksystem med avsikt att stÀrka eleverna till sjÀlvstÀndigt reflekterande och ifrÄgasÀttande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrÄn en nÀrlÀsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar pÄ frÄgor som ledde mig framÄt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strÀvar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, Àr sanning inte ett slutgiltigt begrepp.
Lag (1989 : 479) om ersÀttning för kostnader i Àrende och mÄl om skatt m m
Denna uppsats behandlar tillÀmpningen av lagen (1989:479) om ersÀttning förkostnader i Àrenden och mÄl om skatt, mm. Uppsatsens syfte Àr mot bakgrund avregelverket i ersÀttningslagen, förarbetsuttalandena samt tillÀmpningen analyseravilka kostnader som ersatts i Àrenden och mÄl om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss pÄ frÄgestÀllningen: Vilka kostnader ersÀtts i Àrenden och mÄl omskatt? Av Älder gÀller regeln i svensk rÀtt att en enskild sjÀlv svarar för sina kostnaderi förvaltningsÀrenden. Denna regel gÀller alltjÀmt i ordinÀra skattetvister infördomstol.
Du Àr vad dina förÀldrar lÀste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet frÄn förÀldrarna
Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Ăven kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.
Bilindustrins Kommunikation ? En studie om betydelsefulla argument och positionering mot en vinnande marknadsföring
sÀnds ut av företagen störs och pÄverkas av mÄnga omvÀrldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvÄrare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön Àr en faktor sompÄverkar mÄnga av dagens industrier och sÄ Àven bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och fÀrre sÀtt att differentiera sig blir positionering och vilka argument somkoncentreras pÄ i kommunikationen centralt.Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvÀrldsfaktorer som pÄverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. MÄlet Àr att slutligen kunna pÄvisa vilka specifika argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av bÄde primÀr likvÀlsom sekundÀr data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering.
Gymnasieelevers lÀsförstÄelse. En grupp pedagogers Äsikter kring screeningtest och lÀsförstÄelseundervisning
Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielÀrares samt specialpedagogers syn pÄ lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers lÀsförstÄelse.Teori: LÀsförstÄelse Àr komplext och svÄrdefinierbart med flera delar som Àr beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade lÀsförstÄelseförmÄga Àr en interaktiv lÀsförstÄelseundervisning, en kompetent lÀrare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkÀt skickades ut till en grupp gymnasiepedagoger pÄ en vÀstsvensk skola. FrÄgorna som stÀlldes berörde Àmnen som gymnasieelevers lÀsförstÄelse, lÀsförstÄelseundervisning och dess organisation. FrÄgor stÀlldes ocksÄ kring de screeningtest som Ärligen utförs pÄ skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att lÀsförstÄelseundervisning Àr viktigt och att en persons lÀsförstÄelse Àr en viktig del för att kunna vara en aktiv samhÀllsmedborgare. FÄ pedagoger menar att de sjÀlva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet pedagoger stÀller sig positiva till kompetensutveckling.
Estetiken & politiken : En semiotisk studie av Carl Johan De Geers affischer frÄn 1960-talet
Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhĂ€lle kan se ut. Rörelsen ifrĂ„gasatte tidigare givna auktoriteter och lyckÂades pĂ„ det viset vĂ€cka den politiska debatten om bland annat miljö, jĂ€mstĂ€lldhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, Ă€n idag aktiv som konstnĂ€r, var en av de framtrĂ€dande figurerna i den hĂ€r rörelsen. En av hans gĂ€rningar var en framgĂ„ngsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer frĂ„n denna produktion som jag analyserar Ă€r: Yttrandefrihet pĂ„ torget, SkĂ€nda flaggan, USA mördare, VĂ€gra vapen och ?Turkiet Ă€r inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, tvĂ„ meddelanden som fokuserar pĂ„ bilden samt det multiÂmodala som undersöker texten och bildens samverkan.
Det finns olika vÀgar att nÄ mÄlet - Hur planerar lÀrare SO-undervisningen i ett andrasprÄksperspektiv?
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att, genom intervjuer av sju lÀrare undersöka hur lÀrare kan stödja elever med svenska som andrasprÄk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta omrÄde Àr för att mÄnga forskare menar att lÀrare behöver planera all sin undervisning utifrÄn ett sprÄkutvecklande syfte. Vi vill dÀrför intervjua lÀrare för att se hur de förhÄller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andrasprÄk stÄr inför den dubbla utmaningen att bÄde lÀra sig Àmneskunskaperna samtidigt som detta görs pÄ ett sprÄk som de inte fullt behÀrskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast Àr Àmneskunskaperna som bedöms, utan det krÀvs en sprÄklig kompetens hos eleverna.
NÀr beskedet Àr cancer - en litteraturöversikt med fokus pÄ patienters och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter.
Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje Är av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten dÄ livsvÀrlden förÀndras och ett lidande uppstÄr. Lidandet beskrivs som en ofrÄnkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vÄrdlidande, som bör undvikas.
FörutsÀttningar vid köp av en skogsfastighet : en analys av olika köpares kassaflöde vid ett fastighetsförvÀrv
Intresset för att investera i skogsfastigheter vÀxer och antalet förstagÄngsköpare pÄ marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter Àr en komplicerad lagstiftning dÀr skogsÀgarkÄren generellt har en relativt lÄg kunskapsnivÄ. Olika skogsÀgare kan ha olika skattemÀssiga förutsÀttningar vid köp av en skogsfastighet och en vÀl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbÀttrad ekonomisk situation för den enskilde skogsÀgaren.
Syftet med studien Àr att utreda hur olika Àgarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsÀttningar vid köp och Àgande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika Àgarkategorier och fastighetsstorlekar.
För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att berÀkna kassaflödet över en tioÄrsperiod för förstagÄngsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende pÄ om dessa nyttjar positiv rÀntefördelning eller ej.
DubbdÀckens vara eller icke vara : Orsaken till dubbdÀcksförbud i Uppsala kommun
SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.
Rehabiliteringsprocessen för drogmissbrukare : En studie om drogmissbrukarens vÀg mot tillfriskning
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.
Vogue Paris och myten om "la Parisienne" : En mÄngtydig representation och identitet
Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.