Sök:

Sökresultat:

1252 Uppsatser om Aktiv stötdämpning - Sida 45 av 84

Elevers upplevelser av delaktighet i skolsituationer och i arbete med ÄtgÀrdsprogram

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina ÄtgÀrdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga Àr flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhÀmtandet kÀnns av större betydelse och följden av det Àr att mÄluppfyllelsen ökar.Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fÄnga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina ÄtgÀrdsprogram. Jag har intervjuat elever i Ärskurs 4 och 5 som har ett ÄtgÀrdsprogram dock utan en faststÀlld diagnos.

Skapandet av ett starkt varumÀrke för bilhandlare i Sverige. : En fallstudie av Lindströms Bil Jönköping.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

JÀmstÀlldhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning : FrÄn politiskt beslut till aktiv praktik

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Riskkapital i svensk elitidrott : Framtiden för elitidrottsföretag?

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

DimensioneringsberÀkningar av medföljande jordlina i kabelnÀt

MellanspĂ€nningsnĂ€tet bestĂ„r till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall Ă€r att förlĂ€gga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om vilken dimension som ska anvĂ€ndas pĂ„ medföljande jordlina.I studien kartlĂ€ggs distributionsnĂ€tets uppbyggnad utifrĂ„n de ingĂ„ende komponenternas bidrag till jordfelströmmar. ÖverslagsberĂ€kningar anvĂ€nds för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras pĂ„ medföljande jordlinan i mellanspĂ€nningsnĂ€t, (10-20kV) för enkel- och samförlĂ€ggning. Studien rör anlĂ€ggningar med kortslutningsström pĂ„ högst 16 och 20 kA.BerĂ€kningsmetoderna utgĂ„r frĂ„n kĂ€nda felströmmar och impedanser i kablar och stationer.

Fysisk aktivitet i parken : exempel Pildammsparken i Malmö

I dagens samhÀlle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal mÀnniskor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gÀller att skapa attraktiva utemiljöer som fÄr mÀnniskor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och trÀning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom omrÄdet, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur mÀnniskors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

STROKE. En litteraturstudie kring hur patienter upplever vÄrd, information och rehabilitering.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vÄrd, information och rehabilitering efter stroke. FrÄgestÀllningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gÀllande omvÄrdnad och rehabilitering, vad de vÀrdesÀtter inom dessa omrÄden samt om patienter anser att de fÄtt tillfredstÀllande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrÄn fenomenologisk ansats för att sammanstÀlla vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke Àr ett samlingsnamn för infarkt i hjÀrnan och Àr en av vÄra stora folksjukdomar i Sverige.

Det Àr mÀrkligt att bo i en sjuk kropp : en litteraturstudie om den levda kroppen vid amyotrofisk lateralskleros

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka upplevelser hos anhörigvÄrdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvÄrdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lÄng och utmattande. Upplevelser sÄ som skrÀck Àr vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen bÄde för patient och vÄrdare. Detta för att de anhöriga stÀlls inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrÀmmande tankar kring döden.

Hur arbetar idrottslÀrare med begreppet hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.

Företagens pÄverkan av konverteringen till IAS 39

Syftet Àr att undersöka hur företagen pÄverkas av de förÀndringar som konverteringen till IAS 39 medför, avseende vÀrdering till verkligt vÀrde. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnder vi oss utav ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt med deskriptivt syfte och en kvalitativ undersökning. Av alla de redovisningsstandarder som IASB utfÀrdar antas IAS 39 vara den mest komplexa och omdiskuterade standard för noterade koncernbolag att tillÀmpa frÄn och med den 1 januari 2005. Att tillÀmpa IAS 39 kommer att medföra stora förÀndringar för företagen jÀmfört med den svenska redovisningsregleringen. Den empiriska undersökningen bestÄr av följande tvÄ delstudier; dels den offentliga debatten dÀr material insamlats genom sÄvÀl litteratur som artiklar, dels intervjuer genomförda med tre icke-finansiella företag, tre finansiella företag samt tre revisionsbyrÄer.

Utomhuspedagogik och sprÄk - hur förskollÀrare arbetar sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet

VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.

SpÄrvagnstrafik i VÀsterÄs? : En förstudie i förutsÀttningarna för modern spÄrvagnstrafik

LÀns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mÄl att Är 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet frÄn 2006 Ärs siffror. En sÄdan förÀndring kommer inte att ske av sig sjÀlvt utan ett mÄlmedvetet arbete kommer att krÀvas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken Àr att flera svenska stÀder har mer eller mindre lÄngtgÄngna planer pÄ att införa spÄrvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte Àr att utreda förutsÀttningarna för en spÄrvÀgsetablering i VÀsterÄs Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkÀtstudie samt intervjustudie.

Att förbereda sig inför en solisttÀvling i kontrabas : en fördjupning i hur jag pÄ bÀsta sÀtt kan uppnÄ min fulla potential i solistiskt spel pÄ klassisk kontrabas

 Inse mitt vÀrde och behÄll mig en stund till Àr ett utforskande projekt i hÄllbar textildesign. Huvudfokuset i projektet Àr att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av förÀnderlighet och pÄ sÄ vis möjliggöra en förlÀngning av deras livscykler. Detta undersöks utifrÄn ett eget formulerat förhÄllningssÀtt till hÄllbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och förÀnderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förÀndring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som pÄ olika sÀtt gestaltar förÀnderlighet och det formulerade förhÄllningssÀttet.

Instrument för bedömning av arbetsförmÄga : En systematisk litteraturstudie

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hÀlsa och vÀlbefinnande. Begreppet arbetsförmÄga Àr ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmÄga Àr det viktigt att bedömaren anvÀnder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjÀlpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien Àr att kartlÀgga olika bedömningsinstrument som mÀter arbetsförmÄga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet anvÀnder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökare

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->