Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur motiv, utformning och användning av BSC ser ut i kommuner, samt analysera eventuella samband mellan dessa områden. Metod: För att uppfylla studiens syfte har författarna valt att göra en kvalitativ studie, där vi undersöker 14 kommuner. Vi avser att skapa en bättre insikt i hur motiv, utformning och användning av en styrmodell överrensstämmer med varandra vilket innebär att studien är av deskriptiv karaktär, med explorativa inslag. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den uppbyggda teorin. Empirin sammanställdes sedan och analyserades med hjälp av kopplingar från valda teoridelar.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförändringar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Today it is more and more common for schools to provide teachers as well as students with laptops. Projects like this are worldwide called "One-to-one", one laptop per child. This paper conveys thoughts and ideas from a number of teachers in a medium-sized Swedish municipality in which all high school students and teachers, since a couple of years, have their own laptops. The aim of this paper is to clarify how the teachers? situation has been affected by the implementations of the laptops.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan användas i ett klassrum för de lägre åldrarna. Att arbeta utifrån ett literacy-perspektiv innebär att ta fokus från de tekniska färdigheterna och skapa meningsfulla lärandesituationer där elevers språkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat på lärares arbetssätt utifrån ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas även upp lärandeteorier, traditionell skriftspråksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgått från flera framstående forskare inom områdena och satt deras tankar i relation till varandra.

Syftet med studien var att studera föräldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrån föräldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pågående projekt Tennis10s. I studien deltog 64 föräldrar i åldrarna 31-58 år (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 män (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i åldrarna 6-11 år. I studien användes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att föräldrar rangordnade kompisskap, laganda, glädje och kompetens som de främsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. Föräldrarna rangordnade beröm och förståelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

This study is about how eurhythmic teachers create a comfortable and educational environment in their classrooms. In other words how they create a healthy working environment. Four teachers were chosen for the study, one of them male. I?ve used qualitative interviews because I believe it's the best method to collect information that illustrates what a teacher's working situation looks like and what he/she does to realize their own ideas.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse..

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora..

Syftet med detta examensarbete är att visa vilka uppfattningar om flexibelt lärande och flexibla studier som råder i kommunal vuxenutbildning och ungdomsgymnasiet. Uppsatsen behandlar frågor som rör hur det flexibla studiesättet kan anpassas till ungdomsskolan, och vad utbildningsanordnaren har för roll i samband med införandet av flexibelt lärande. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med komvuxelever som studerat och/eller studerar heltid enligt det flexibla konceptet, och en kvantitativ undersökning har genomförts genom att ungdomar besvarat en enkät med frågor som berör deras uppfattningar om flexibla studier och flexibelt lärande. Undersökningarna visar att överensstämmelsen mellan de vuxnas uppfattning och ungdomselevernas uppfattning om vikten av självdisciplin, väl anpassad pedagogik och lärarkontakt är god. Utbildningsanordnarens roll handlar om att tillgodose tillgången till datorer och att kunna erbjuda undervisning under dagtid..

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

The purpose of this study was to describe, understand and analyze the thought behind the perception amongst pedagogues´ on multicultural work in preschools, based on an intercultural perspective. In this study, I questioned the pedagogues´ view on the work in preschools that prepares children for a life in a multicultural society and also the way they describe the cultural challenges.The study was accomplished and questions were answered by studying current literature and previous research in the field. I also interviewed four pedagogues from two different preschools located in separate areas.This study shows that many opinions that pedagogues expressed in the interviews can be traced back to an ?us vs. them? perspective, in which your own culture, the Swedish one in this case, is the most critical and should receive the greatest attention in preschool.