Sökresultat:
1240 Uppsatser om Aktiv fondförvaltning - Sida 8 av 83
FÄr fonder betalt för sina risker? : En jÀmförelse mellan smÄ och stora Sverigefonder
Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.
Deltagande i demokratin
Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjÀrtefrÄgor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnÀllUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjÀrtefrÄgor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, VÀst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen Är 2000 menar man att det Àr den deltagande demokratin som bör efterstrÀvas. Denna syn pÄ demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkÄr och ser deltagande som en plikt snarare Àn en rÀttighet. Iresultaten frÄn vÄra samtalsintervjuer, ser vi att hjÀrtefrÄgorna finns dÀr och att de flesta har en stor samhÀllsrelevans. Det generella bland respondenterna Àr att de inte kommunicerar sin hjÀrtefrÄga i nÄgon större utstrÀckning.
JÀmförelse mellan pollning och anvÀndande av en aktiv databas i ett CIM-scenario.
Konventionella databassystem Àr passiva. Detta innebÀr att databasen förÀndras genom explicita anvÀndarkommandon. Ett aktivt databassystem Àr ett databassystem som bevakar situationer (events) av intresse och, nÀr de intrÀffar, utlöser ett lÀmpligt beteende (action) förutsatt att ett visst villkor (condition) Àr uppfyllt [Kim95]. De aktiva databassystemen sÀgs ha ett aktivt beteende. Detta beteende kan t ex specificeras i sk ECA-regler.I de passiva databassystemen kan det aktiva beteendet efterliknas pÄ tvÄ olika sÀtt.
Betygskriterier: tidigt född och fysiskt aktiv : betydelsen av relativ Älder och fysisk aktivitet pÄ fritiden för betyget i idrott och hÀlsa hos gymnasieelever
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det kvarstÄr nÄgon relativ Älderseffekt mellan elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet i Àmnet idrott och hÀlsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter pÄ fritiden har nÄgon inverkan. FrÄgestÀllningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av vilken tid pÄ Äret de Àr födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av idrottsaktivitet pÄ fritiden? Finns det nÄgot samband mellan elevernas födelsetid pÄ Äret, idrottsaktivitet pÄ fritiden och betyg i idrott och hÀlsa?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre gymnasieskolor i stockholmsomrÄdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i Ärskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjÀlp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hÀlsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet pÄ fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvÄret fÄr i större utstrÀckning de högre betygen VG och MVG.
Muntlig klassrumskommunikation i Ärskurs fem
Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna sĂ„ att de kan ta aktiv del isamhĂ€llet genom att kommunicera. Syftet med studien Ă€r att undersöka den muntligakommunikationen mellan lĂ€raren och eleverna i fyra olika klassrum i Ă„rskurs fem.FrĂ„gestĂ€llningarna vi utgĂ„tt frĂ„n i vĂ„r undersökning Ă€r följande: Ăr det lĂ€raren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att stĂ€lla en frĂ„ga ellerkonstatera nĂ„got? Har dialogen i klassrummet tvĂ„ eller flera deltagare? Vad Ă€r detför frĂ„gor som stĂ€lls och hur fördelas de mellan lĂ€raren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ och kvantitativ studie dĂ€r metoderna bestĂ„rav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar pĂ„ hur lĂ€rare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lĂ€rarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att stĂ€lla öppna frĂ„gor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.
Bidrar aktiv religiös tro till upplevelsen av lycka? : en enkÀtstudie
Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt vÀlmÄende. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat Àven kan gÀlla i Sverige. Tre frÄgor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare Àn andra, pÄ den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den sjÀlvskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt vÀlmÄende? En grupp pÄ 51 troende och en kontrollgrupp bestÄende av 50 körsÄngare deltog i en enkÀtstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka Àn kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bÀst av variablerna: kÀnsla av mening, personlig styrka och optimism.
Sssshh! Men tyst nu dÄ, för det hörs jÀttemycket! -En kvalitativ studie om hur pedagoger i en fritidsverksamhet gör kön genom sitt interagerande med flickor och pojkar utifrÄn barnens positioneringar
Vi har valt att göra vÄr C-uppsats i relation till en begrÀnsad verksamhet; en fritidsverksamhet i VÀstra Götalandsregionen. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. VÄra frÄgestÀllningar Àr ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen pÄ pedagogernas interagerande i förhÄllande till barnets kön och intagen position??. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmÄl, dÄ vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrÄn barnens intagna positioner och kön.
Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn
Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha pÄ fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. VÀrdera de förstörande motmedlen och lÀmna förslag pÄ vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingÄ i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnÄ bÀsta effekt. Metoden som anvÀnts Àr deskriptiv och till viss del komparativ.
Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.
Pojkar Àr starka, flickor Àr rosa. : En studie av leksaksreklam riktad till barn.
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..
Förbrukningsreduktion : Ett alternativ till gasturbiner som snabb aktiv störningsreserv?
The gas turbines in the Swedish secondary reserve are reaching the end of their technical lifetime, hence alternative solutions need to be considered. One of the solutions thought to have the greatest potential is the use of so called consumptionreduction. By entering contracts with large consumers, agreements are made to reduce consumption in the event of major disturbances in the power system and thus being used as a secondary reserve. This thesis investigates the feasibility of consumption reduction as part of the secondary reserve. This has been achieved by developing a requirement specification for the disturbance reserve and by studying the technical and economic potential for consumption reduction among a range of consumers.The technical potential for consumption reduction that fulfils the requirements for participating in the secondary reserve are on average 750 MW in SE 3 and 98 MW in SE 4.
Pengar eller Partner? - En deskriptiv och komparativ framstÀllning av tillvÀxtfinansiÀrer
Syftet med arbetet Àr en deskriptiv och komparativ framstÀllning av kravstÀllandet pÄ och utvÀrderingsmetoderna av nystartade och smÄ tillvÀxtföretag utifrÄn olika finansiÀrers mÄlsÀttningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan smÄ tillvÀxtföretag och finansiÀrer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, sÀrskilda karakteristika hos smÄ och nystartade tillvÀxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framstÀllning av de olika Àgar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framvÀxten av de olika finansiÀrerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.
Kan digivningsbeteendet förutsÀga senare fast födointag hos griskultingar? :
AvvÀnjningsdiarré Àr vanligt förkommande hos smÄgrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har Àtit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fÄtt i sig mjölk frÄn suggan fram till avvÀnjningen. Detta innebÀr att kultingen inte haft nÄgon chans att utveckla de nödvÀndiga enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie gÄr ut pÄ att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende pÄ ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att fÄ avvÀnjningsdiarré. Studien förutsÀtter dÄ att intag av fast föda Àr en av faktorerna som motverkar avvÀnjningsdiarré.
Upplagt för konflikt : Hur snusbranschen marknadskommunicerar pa? en ha?rt reglerad marknad
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.
Datainsamling röntgen
Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att vÀxla mellan olika RFID-antenner som skall anvÀndas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-lÀsare(aktiveringssÀndare och ID-mottagare) och sex antenner.Det Àr möjligt att manuellt vÀlja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-lÀsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nÀsta i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relÀ slÄr till och lÄter signalen passera mellan antenn och RFID-lÀsaren, antennen avaktiveras nÀr relÀt slÄr frÄn. För att aktivera och avaktivera en antenn gÄr en signal frÄn kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relÀt.Till varje antennutgÄng finns ocksÄ en uppsÀttning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen dÄ olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare anvÀnda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID frÄn den avlÀsta taggen och kan vÀlja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna vÀxla antenn.Ett förslag pÄ antenn tas fram, vilken bestÄr av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..